Tapetjakt till Sverige

I morgon åker jag med mamma till Luleå, lite spontant sådär kom vi på det igår. Vi, jag och Frank ska börja med den stora renoveringen här i huset snart och jag har siktat in mig på en tapet från Rusta som jag vill sätta upp i hallen. Tapeten har varit på erbjudande länge och jag har varit lite rädd att erbjudandet snart försvinner. 

Men rädd behöver jag inte vara längre eftersom jag såg igår att det faktiskt är så att erbjudandet gått ut... 

Nåväl, den är fortfarande billig och jag tror att den kommer passa perfekt i hallen. Jag diskuterade tapeten med mamma igår och funderade om hon har någon inplanerad resa ditåt snart och skulle kunna ta hem den åt mig, men det hade hon inte. Men hon hade däremot två lediga dagar att ta ut.. så vi bestämde snabbt att vi två åker! Vi åker redan i morgon, hoppas tapeten finns kvar! Ska bli roligt med en mini-trip och att hälsa på syster och mosters gulle. 

Länk till tapeten: https://www.rusta.com/se/tapet-scandinavia-p204018420303.aspx

Liams 1 års kalas!

Passar på att blogga snabbt medan Liam är borta med Frank. Varför snabbt? Jo för att hinna med så mycket jag vill på den lilla stund jag är ensam, nujust vill jag se ett till avsnitt av Fallet Madeleine McCann på Netflix, utan att behöva dela min uppmärksamhet med någon. 

Vår Liam har fyllt 1 år igår! Tänk att vi båda överlevt det första året, det har varit min målbild och milstolpe. Låter kanske aningen vrickat i vissa öron, men jag har haft den inställningen att klarar vi det första året så klarar vi nog resten också. Småbarnstiden är inte helt lätt liksom. Kollade genom gamla bilder igår när Liam var nyfödd, när jag var nyförlöst, tiden med ett litet spädbarn.. huh, det väcker så många känslor. Jag ser på den tiden med ett helt annat perspektiv nu, tiden förskönar minnena ganska bra tror jag, för rackans vad det var en mysig tid och shit vad förlossningen var häftig! Känner en ENORM tacksamhet över det första året. Tacksamhet tror jag är det rätta ordet när jag försöker sätta ord på känslorna. Så tacksam att vi båda överlevde förlossningen, så tacksam att han inte hade kolik, så tacksam över att amningen fungerade bra, tacksam över att inga sjukhusbesök behövdes, tacksam att vi fick bo i huset trots en sotbrand som härjade, tacksam att han är frisk, tacksam över den fina gåvan Liam vi fick, tacksam över livet, TACK GUD! Vi firade Liam i lördags, det blev ett lyckat kalas och han fick många fina presenter. Roligt att umgås med hela familjen. 

Känner att jag vill skriva mera kring småbarnstiden och hur vi har haft det under första året. Saker jag aldrig räknat med, saker som förvånat, saker som har varit tyngst vs lättast, saker vi behövt vs icke behövt, men det får bli i ett annat inlägg. Nu ska jag njuta av lite egentid en stund! 

Snart 1-år!

En blåsigare måndag men ändå glada miner nästan hela dagen. Har varit in till stan för att byta ett par byxor jag köpte till Liam i lördags när jag hängde med mamma i Kokkola, det visade sig att byxorna var för stora, dom måste nämligen sitta perfekt för de är ämnade för 1-års fotograferingen. Det är så sjukt att Liam blir 1 år nästa vecka!! Jag som är sjukligt nostalgisk av mig, kommer ju att bryta ihop emotionellt den dagen. En stor dag att fira! Köpte även lite ballonger, 1-års ljus och tårttillbehör idag. Det bästa av allt är att både min syster och bror kommer hit till kalaset på lördag!

Testade förra veckan att göra en One pot pasta eftersom den syns i mitt mediaflöde hela tiden. Jag gjorde min med pasta, rödlök, blomkål, ärter, paprika, champinjoner, grönsaksbuljong, oregano och persilja. Men resultatet på min one pot var en total flopp! Smaklös och blaskig, får testa att blanda med godare och flera smaker, plus en god ost nästa gång. Men smidigt ändå. 

Vardag igen efter en skön helg

Härlig helg bakom mig! Lördagen bjöd på en härlig tjejkväll och även barnfritt för min del, och söndagen bjöd på härligt väder så vi passade på att besöka Mässkär, första gången jag var dit faktiskt. Mässkär var ett mysigt ställe, besöker det gärna fler gången men då helst en skön sommardag. Det gick smidigt att gå på isen dit med vagnen och Liam var nöjd hela vistelsen. 

Uppfriskande hemmaträning

Tänkte dela med mig av en skön träningsvideo som jag brukar träna till, brukar sträva till åtminstone varannan dag men det är inte alltid som jag orkar men den ger extra energi i vardagen så den är verkligen att föredra!

Det är en träningsvideo som passar perfekt för mig som är  mammaledig eftersom den inte är alltför avancerad, inga redskap behövs och den är endast 16 minuter så jag hinner träna under tiden Liam sover och jag hinner även med det andra (plocka undan, tvätta kläder, laga mat osv.) Jag tränar helst när Liam sover, med andra ord ostört. Så den korta videon passar bra, det ger även en bättre känsla när man hinner göra alla övningar och fullfölja hela passet, än att bli avbruten i en 60 minuters video och känna sig ofärdig. 

Varje träning är bra träning, så även om det är 1 minut så är det bättre än 0 minuter. Det är något jag ofta är för hård med åt mig själv, jag brukar tänka att äh så lite träning ger ju inget resultat, det är ju bara en fjärt i havet, skiter i det... Men som sagt, det är bättre än ingenting. Och med min träning nu så är jag inte ute efter något visst resultat, det enda jag är ute efter är positiv energi så jag orkar med småbarnslivet och mår bättre. 

Easy like monday morning

God måndagmorgon! Ser att jag borde ändra om min profil, det står att jag är 25 år men det stämmer inte helt, det borde stå hör och häpna 27 år. 

Passar på och blogga lite när Liam leker för sig själv höll jag på skriva men hann stiga upp 5 gånger och leda bort honom från trappan och kvisten, nu har jag honom inom synhåll och ska skriva klart meningen. En helt vanlig morgon här hos oss, vaknat kring halv 8, mornat oss i sängen i ca 20 minuter, ätit frukost till tonerna av Radio Vega. Planerna för idag är noll. Snart klär vi på oss och far på en sedvanlig promenad, Liam somnar och sover första sovturen och Aramis får röra på benen. Vädret idag är soligt men väldigt halt, men vi närmar oss ändå våren!

Hur överlever man småbarnstiden?

Under den senaste veckan har jag många gånger ställt mig frågan hur överlever man småbarnstiden? Tror inte jag kommer ur denna tid med förståndet i behåll. Liam har sovit sämst under denna vecka, långa nattningar och när han till sist somnat vaknar igen några gånger efter bara nån minut, gnäll, gråt, skrik nästan hela dagarna långa.

Har haft ångest inför varje natt eftersom natten innebär uppvaknande typ 1 gång i timmen, trösta, amma, natta. Vaknar tidigt på morgonen och får börja med att bygga i hop min rygg som ligger utspridd över rummet (typ), för att inte tala om psyket som jag inte vet vart har tagit vägen. 

Nääe alltså denna vecka är inte min glans vecka som mamma. Är helt utpumpad på energi och vet seriöst inte hur folk klarar av fler än 1 barn, åtminstone inte jag skulle klara det. Giv mig styrka. Hit men inte längre känner jag. I natt sov vi ändå bra, tack och lov. 

Så tröstande att läsa andra mammabloggar som skriver ärligt om tuffa perioder, det får mig att känna att det är accepterat att känna som jag gör och att det inte bara är så här hemma hos oss. Tänker inte ha dåligt samvete över mitt dåliga tålamod, zombie-looken och suckarna, allt ska man inte behöva släta över. Men jag ska försöka svänga mitt negativa tänk till något positivare, det är ju ändå juletider.

Mässling tider är det också här i vår by. Så vi undviker allmänna platser, vågar inte fara med honom till butiken eller dylikt. Så lite isolerade känner vi oss, hoppas nu verkligen att det inte blir någon större epidemi så att alla sku få fira julen lugnt. Hoppas att inte fler blir smittande och att de som insjuknat blir snabbt friska. Tänk att Liam bara under sina 8 månader redan har fått vara med om att mässling och kikhosta härjat.. vad kommer här näst? 

Mamma-barn träff och julkortsfotografering

Åh bästa nattningen på länge! Liam somnade på ca 10 minuter, det ni, vi är vana med 30-50 minuters nattningar, åtminstone den senaste veckan. Hoppas han sover lika bra som nattandet gick, för även det har varit uselt den senaste veckan. 

Idag har vi haft mamma-barn träff. Vi är en ganska stor grupp, så det brukar bli livat och högljutt, men också roligt. Vi hade Tanja från leikkikauppa.fi som höll ett party för oss, riktigt trevligt, jag beställde dock ingenting för jag tänkte i stället åka till hennes butik och se. Hon öppnar en butik i Jakobstad inom kort.

Har även idag försökt ta julkort. Min idé är att fotografera själv här hemma, tycker inte att jag vill satsa alltför mycket och åka till en fotograf, utan tycker det går lika bra hemma. Hittills har jag fått till kanske 3 bra foton av de ca 50 jag tog, kanske om jag redigerar ordentligt så får jag till det helt, för jag är inte helt nöjd ännu. Inte världens enklaste att få Liam att le på beställning och att sitta stilla och se in i kameran heller (och inte är det bättre med Aramis.)

Liam den armlöse!

Friends and brgs med betoning på Friends

Tror det är fjärde gången vi lyckats fullfölja vår påbörjade tradition med att samla "hesagänget" på Friends and brgs. Den sista söndagen varje månad samlas vi och umgås och äter. Det var min idé att vi skulle reservera en dag i månaden då vi träffas och gör något. Jag tyckte att vi träffades alldeles för sällan och på så sätt så får vi in en åtminstone en träff i månaden, dom som har möjlighet kommer. I hesa träffades vi typ varje söndag den sista tiden, men det avtog när vi flyttade hit, alla är så upptagna med andra kompisar och familjer. Hoppas vi lyckas upprätthålla traditionen, dessutom får man ju äta burgare åtminstone en gång i månaden, hehe. 

Love you!

Tumistid på gymmet

Fick ordnat med lite tumistid idag, så vi fick träna på gym tillsammans. Liam var hos sin fammo så länge. Vi borde verkligen göra fler saker på tumanhand men det blir bara inte av, vi måste planera in det om det ska bli av. Så roligt att träna också, även det är något jag måste planera in om det ska bli av. 

Men.. är ännu så osäker på träningen efter graviditeten, är så försiktig och rädd att ta i för hårt och osäker på vilka övningar som är bra att göra och vilka jag helst ska undvika till en början. Så under hela träningspasset känner jag efter FÖR mycket tror jag och det tar bort fokuset på det andra. Kan man över huvudtaget komma tillbaka till samma träningsform man var innan graviditeten eller är det en ny träningsform man ska eftersträva? Jag pratar nu inte om kroppens utseende, det lägger jag inte fokus på utan på styrkan och prestationen jag hade innan.

Det är väl bara att börja någonstans och öka på vartefter, antar jag. Jag ska skaffa gymkort till gymmet som ligger endast 2 km från vårt. Det gymmet har jag testat en gång och gillade det inte alls, det var så trång och litet.. Men ska ge det en andra chans, lyxigt att ha det på gång avstånd, Liam kan sova (förhoppningsvis) i vagnen på utsidan medan jag tränar. 

För tillfället har jag ordentligt med träningsmotivation och vilja, tycker det är så skönt att få sätta hörlurar på (det inte varje dag man kan göra det när man har barn, för ens uppmärksamhet behövs till annat) spela musiken högt och bara fokusera på mig själv för en stund.