Sucka mitt hjärta

Välkommen tråkigaste årstid. För mig innebär hösten mörkare kvällar och dagar, man hinner inte ens se dagljuset. Hösten innebär att allt det vackra faller ner och blir till smuts. Alla fina blommar, alla fina blad, all fin fågelsång, all värme, alla spontana aktiviteter, ja nästan allt suddas bort. Skolans uppgifter radas upp i en fin hög, praktiken och dess ångestladdade horribla känslor väller upp, stressen kryper på, man stänger in sig i mörkret och allt blir en gnutta sämre. Så känner jag när jag tänker på hösten. Känslan av att allt är förgängligt slår över mig som en våg och den känslan ogillar jag. Så varsågod tänd era ljus och vänta in den mysiga hösten, roligt att någon gläds åt den. 

Var just till gymmet och fick den värsta tänkbara starten för den här säsongen. En sur kassa tant som hade den sämsta attityden någon kan ha mot mig. Jag var fem före att börja störtböla och släng gymkortet i skallen på tanten. Ids inte skriva vad som hände för ingen bryr sig för. Men så dålig kundbetjäning som tanten gav, som får kunden att vilja gråta vill jag inte ha att göras med. 

(obs, har mens och är på en känslomässig berg och dalbana som aldrig förr skådats. Störtbölar när jag skriver detta, suck!)