Årets utmaning

Jag har upptäckt en sak ganska nyligen, ja faktiskt jag fyller snart 23 och först nu har jag insett det. Jag har haft en dålig självbild så länge jag kan minnas, gång på gång kommer samma onda tankar tillbaka som jag hade för 15 år sedan. Tankarna har inte förändrats på 15 år, jag  tycks falla tillbaka i samma spår så fort jag möter minsta lilla motgång. Allt blir plötsligt mitt fel, jag blir plötsligt världens sämsta, jag blir plötsligt helt passiv och låter allt skölja över mig. Undviker spegelbilden, undviker allt med mig själv. Drar mig undan mina närmsta och stänger ut alla andra och stänger in mig i mig själv. Jag har trott att det här är jag, jag är Mikaela - hon med dåligt självförtroende. Jag har tänkt förändra det i 15 år, men faktiskt aldrig tagit ett steg mot förändring på allvar. 

Jag önskar jag hade någon bra ursäkt, att jag haft en dålig barndom, dåliga föräldrar eller dåliga kompisar. Men jag har haft de bästa tänkbara så det här har bara fötts inom mig sedan länge tillbaka. Hur själviskt är inte det? Jag har varit omringad av kärlek hela mitt liv, ändå har jag inte tagit emot all kärlek. Har insett att genom att jag i vissa stunder nästan hatar mig själv, vill inte använda ordet hata men verkligen urled på mig själv, sårar de som älskar mig. Är det inte lite att säga till dom att de gjort en dåligt intryck på mig? Jag är ju Mikaela pågrund av alla mina närmsta. Jag har formats och utvecklats på grund av mina närmsta. 

Jag vet detta och har vetat det länge men jag skäms för det och kan inte förlåta mig för det. Där ligger kärnan, förlåtelse. Jag har skjutit på de onda tankarna år efter år och vad har hänt? Jo ingenting, är det inte dags att börja göra något åt det? Jag har trott alla andra har samma dåliga självbild och det här är helt vanligt, men det är det inte. Allt är heller inte svar och vitt. Alla har dåliga dagar men man behöver hitta en trygghet i sig själv att falla tillbaka på när något blir svårt. 

Under hösten har dessa onda tankarna varit jag, jag har varit sämre än alla andra och jag har misslyckats gång på gång, jag har inte kommit mig till gymmet, det känns som att jag gått upp 200 kg vikt och jag har känt mig orkeslös att göra något åt det. Känt skam och valt att leva i den situationen, även lekt martyr och väntat på att någon annan ska göra något åt det. Skulle här om dagen till gymet med Frank, såg mig i spegeln i mina träningskläder och sprang i väg till wc:n och började gråta. Skämdes så otroligt att jag kunnat struntat i min kropp i flera månader, ignorerat min kropp både fysiskt och psykiskt. Det var droppen. Satt på vessa golvet och beslöt mig för att jag far inte till gymet. Jag ser ut som en elefant och jag vill inte att andra på gymet ska se en vältränad Frank tillsammans med en misslyckad elefant. Men i stället för att sitta i vessan och tycka synd om mig själv. Valde jag att göra något åt det, steg upp, torkade tårarna och gick stolt till gymet. Efter det har mitt självförtroende igen blivit lite starkare och jag känner att jag är på väg, jag är back on track! 

Utmaningen jag kommer ha till mig själv är att jag ska kunna gå omkring på dagarna lättklädd. Förstå mig rätt nu, dehär handlar inte om något snuskit! Det jag tycker minst om på min kropp är min mage och den är undangömd hela tiden. Döljer den med något hela tiden och vägrar se på den. Men det är ju helt vrickat har jag kommit fram till! Man kan inte gå omkring hela livet och ignorera sin kropp och vägra acceptera hur man ser ut! Utmaningen är att ha fram min mage mera och acceptera min kropp. Är det något jag kan förändra med hjälp av lite gym och motion, ja då gör jag det. Men jag gräver inte ner mig diket och vägrar se på min kropp. Ska man inte kunna se sin spegelbild med stolta ögon? Ja det ska man absolut tycker jag, och det ska jag kunna. 

Detta året ska jag bli en bättre Mikaela för min skull. Jag ska lyssna till mina egna behov mera och jag ska våga satsa och utmana mig själv. Tankesättet sedan 15 år tillbaka ska förändras. Göra mera av det som gör mig lycklig, sådant som ger mig självförtroende. Ignorera tankar som "näh, ids inte du skämmer ut dig" "De har redan en bild av dig att du är såhär, du kan inte ändra på bilden mitt i allt" "ingen bryr sig i in åsikt, håll käften bara" Alla har fullt upp med sitt eget, så sluta tänka att någon bryr sig om vilka kläder du har på dig, hur du sitter, hur du pratar och hur de beter dig i vissa situationer. Jag ska skriva ner en lista på saker jag är bra på och saker som gör mig lycklig och få in mera sånt i min vardag. Jag får vara frisk, har en beundransvärt underbar man, familj och vänner. Jag har bara goda förutsättningar som hjälper mig på vägen. Let's do this!