Att irra omkring

Jag får helt enkelt ta och ge upp, jag ger mig nu, orkar inte mera. Jag har iskalla fötter, händer och nerkyld kropp. Mitt humör är inte på topp. 

Tålamodet tog slut för en timme sedan, men otroligt nog är jag hemma redan. Min öppenvårdspraktik på måndagen sätter igång, mitt hjärta spelar en dyster orolig sång. 

Jag skulle efter skolan ta mig till praktikplatsen för att försäkra mig om att jag har hittar dit, irrade på som jag vet inte vad jag och gick både hit och dit. 

Min vän telefonen kunde ju varit till hjälp tänker ju ni, hur går det då när telefonen slår av och bestämmer sig för att "nehe det här skiter jag i". 

I den gräsligaste stadsdelen av Helsingfors, jag pratar förståss om Kontula och Östra Centrum, där irrade jag vettskrämd omkring, telefonen var ju avstängd så vem sku jag kuna ring. Minut efter minut letade jag, stig efter stig prövades, men jag kunde helt enkelt inte hitta, fick jag ge mig och i metron fick jag sitta. 

Möttes av personer som var högre än höghus, som pratade med sig själv och gav mig obehagliga rysningar, var på min vakt och redo att ge snytingar. 

Utan resultat och ingen aning om vart jag ska på måndag moron, sätter jag mig i bilen och försöker på nytt och drar upp snoron!

Boobisar

Boobisar överallt tydligen på mitt internet flöde. Bröstoperationer hit och bröstoperationer dit. I min hjärna cirkulerar endast detta, varför blir folk påhoppade för att de har en åsikt om något?! Om jag tycker att bröstoperationer är onödiga i vissa fall. Varför ska någon komma och säga åt mig att jag är feminist och ska sluta döma folk som gör bröstoperationer?! Man ska väl få uttrycka sin åsikt! Ja, jag kan tycka att bröstoperationer inte är svaret på en osäker självbild. Men huvudsaken är att jag tycker att bröstoperationer är onödigt. Din åsikt är kanske att bröstoperationer är världens bästa grej. Int blir jag ju ledsen då och känner att jag blir påhoppad!

Det är skillnad på att uttrycka en åsikt, det får man göra om vad som helst, det har man rätt till. Men hur du tolkar och spinnar vidare på min åsikt, är helt upp till dig. Tycker det är så med allt nu för tiden.. man får ju inte ha en åsikt för det kan såra någon någonstans någongång. Men det är skillnad på åsikt, kritik, personligt påhopp, rasism osv. 

Jag tror att det största problemet är man diskuterar såna här saker via internet, man borde ju samla alla i ett rum så att alla kunde förklara sig och komma med argument och kunna diskutera. 

Källa: http://cdn.someecards.com/someecards/filestorage/mammogram-instagram-breast-cancer-awareness-month-funny-ecard-zvZ.png 

Btw helgen i ÖB var rolig, återföreningen med de gamla kompisarna var mycket trevligt men tyvärr räckte inte tiden riktigt till. Får se om vi ordnar en ny träff till sommaren. 
Nu borde jag läsa till skolhälsovård tent. Men först ska jag bara se ett tv-program. 

Snabbvisit till Jeppis

Nu är det äntligen fredag och skolan är slut för denna vecka! Om några timmar ska jag hoppa på tåget och ta mig till Kokkola, där min underbara vän Johanna hämtar mig och för mig till Bosund, en sann vän! Allt för att vi ska hinna ses en stund. Helgens planer är att träffa mina högstadiekompisar, vi ska alla till Vasa där en av dom bor, bowla, umgås och äta gott. Hoppas det bli roligt, det ska bli roligt att catcha up med dom alla. Vi hängde nästan dygnet runt i högstadiet och på sommarloven umgicks vi ute till havs i någons villa. Härliga minnen dyker upp. 

Sen på söndagmorgon 07:30 sätter jag mig på tåget tillbaka till Helsingfors, så en minst sagt kort visit blir det. Funderar på om jag borde skippa sömnen i två dygn, för att hinna träffa familjen och hänga lite mera med Johanna. Det blir en snabb visit, men det är ju inte alltför ofta man träffar barndoms vänner, så självklart ställer jag upp. 

https://s-media-cache-ak0.pinimg.com/236x/27/5d/19/275d195bd07e44417c384dc984c90d09.jpg 

När ingen ser

Vaknade innan 08:00 och hade lite huvudvärk, så morgonträningen uteblev idag. Tittade på godmorgon sverige och åt frukost i soffan. Förflyttade mig sedan till bordet och gjorde faktiskt klart en skoluppgift och fick den inskickad, skönt! Efteråt var det meningen att jag skulle ta i tu med utvecklingsarbetet men.. så som jag fungerar så släcktes motivationen i det ögonblicket jag fick inlämnat den första uppgiften! Försökte göra lite, men konstaterade snabbt att motivationen är inte tillräcklig. I stället flyttade fokus på träning.

Alla persienner stängdes. Träningskläderna kom på. Hörlurar sattes i öronen. Moovsen kom igång. Och vilka mooves alltså, ni skulle se när jag hoppar omkring här i vardagsrummet och tror att jag drar gruppgymnastik. Det är det faktum en liten dröm jag har, att någon gång blir en instruktör och dra gruppgymnastik. Välkommen med sen, ni kommer ha sjuka magmuskler, ni kommer få ett gott skratt! Men roligt hade jag, jag har börjat älska att dansa och jag märker att jag gör det alltför lite. Det är så otroligt skönt att plugga i hörlurarna, blunda, stänga ut omvärlden och bara dansa. Men även fast jag kopplar bort omvärlden, har jag nog en liten rädsla inom mig och blicken hela tiden vänd mot dörren, I FALL någon skulle komma in. 

Mitt hemmaprogram såg ut som sådant idag. 

- Prata högt för dig själv, 

som om du drog ett gruppass. 

- Värm upp med att gå på stället 1-2 bra låtar, 

låtar som t.ex. Satin Cirkus - Crossroads, 

Nadav Guedj - Golden Boy. 

- Shake röven och värm upp höften

- Lek att du är proffsdansare på ett 

dansgolv på en nattklubb

- Lek att du kan twerka och 

fortsätt med det i 5 minuter

- Ställ dig bredbent och boxa i luften, 

en arm i gången och till sist båda armarna. 

Glöm inte bort att du är världsmästare i boxning. 

- Ha endast träningsbh:n på dig, tights 

eller endast trosor. Så du verkligen 

känner och ser hur din kropp dallrar. 

- Gör några burpees varvat med X-hopp

- Ta några armhävningar och bli lite 

förbannad över att det är så tungt!

- Låt dig fyllas av musiken och låt rörelserna komma, 

oavsett fast det ser olagligt ut. Dance like no 

ones watching som Molly Sande'n säger. 

- Avsluta med situps, stretching och 

en klapp på axeln

- Och allra sist ställ dig upp och vrålsjung 

med i dina favoritsånger.

Låter det som ett roligt pass, 

ta kontakt med mig, välkommen!

Greater is the One living inside of me

Hmm var ska jag börja.. jag bara känner för att skriva. Började dagen med ett spinning pass, sen har jag varit på ett möte i skolan kring mitt utvecklingsarbete, börjar ha det mera på klart nu och känner mig redo att börja på. Efter mötet har jag gjort skoluppgifter hela dagen lång. På eftermiddagen var jag på ett gympass med Jannike. Pratade en lång stund i telefon med Johanna, tacka vet jag telefon (om man får säga så 2016) 

Nu på kvällen har jag försökt varva ner, kände för att stretcha och koppla av, så jag satte på "relaxing music" på datorn. Stretchade lite och försökte slappna av, när det slog mig att det är det här som jag har behövt länge. Att bara lyssna till Gud, inte prestera, jäkta på, stressa osv, utan bara ligga helt still och öppna öronen. Har lyssnat på lovsånger och känner mig så lugn i kroppen nu efteråt, och lugnet är nästan obeskrivlig, något mäktigt och heligt. 

Bring your tired, bring your shame, bring your guilt, bring your pain. Don't you know that's not your name, you will always be much more to me. Everyday I wrestle with the voices that keep telling me I'm not right, but that's alright.. 

Cause I hear a voice and He calls me redeemed, when others sat I'll never be enough. And greater is the One living inside of me, than he who is living in the world.

As I lay me down, heaven hear me now. I'm lost without a cause, after giving it my all. Winter storms have come, and darkened my sun. After all that I've been through.. Who on earth can I turn to?

I look to you, I look to you. After all my strength is gone, in you I can be strong, I look to you. And when melodies are gone, in you I hear a song.

I look to you. About to lose my breathe, there's no more fighting left. Sinking to rise no more, searching for that open door. And every road that I've taken

Lead to my regret. 

And I don't know if I'm going to make it.

Nothing to do but lift my head.

(I Look to you - Selah)

You unravel me, with a melody. You surround me with a song of deliverance, from my enemies till all my fears are gone. I'm no longer a slave to fear, I am a child of God. I'm no longer a slave to fear, I am child of God.

From my mothers womb you have chosen me. Love has called my name, I've been born again, into your family. Your blood flows through my veins. I'm no longer a slave to fear, I am a child of God.

(No longer slaves - Johnathan David & Melissa Helser)

Träningslista

Hur har du tränat denna vecka? 

Morgonträning innan frukost varje morgon minus tisdag när orken tog över. Ett träningsprogram från youtube eller spinning pass. Till kvällen har det blivit styrketräning på gymmet, hemmaträning och ett spinning pass. 

Är du nöjd med din träning nu för tillfället?

Ja, det är väldigt intensivt och både hjärta och hjärna hänger med i svängarna, jag är redo för förändring.

Hur tränar du?

Jag tycker om styrkelyft på gymmet, men mest tycker jag om att svettas som en gris, intervall och konditionsträning, endera spinning, löpning, hemma träning.

Vilken tid på gymmet tränar du helst?

Morgonen.

Vad skulle du vilja testa för träning?

Crossfit skulle jag gärna prova. Dans som träningsform. Redskapsgymnastik.

Vad skulle du inte vilja testa för träningsform?

Att skrinna tycker jag inte om, något annat kommer jag inte på.

Vad är din svaghet gällande träning?

Osäkerheten om jag gör en rörelse rätt om jag är på gymmet och lyfter tungt. 

Vad är din styrka gällande träning?

Jag har blivit super på att peppa och utmana mig själv.

Vad finns i din träningsväska?

En vattenflaska som läcker, Nike träningsskor, gymkortet, träningsprogrammet.

Vad brukar du äta före och efter träning?

Nu just blir det oftast ett mellanmål bestående av kvarg + bär innan träningen, efteråt blir det proteinpulver blandat med vatten.

Vad har du för kläder på dig i gymmet?

Tights, sportbh och en träningstopp eller t-shirt.

Sätter du mycket pengar på träningskläder? 

Sedan jag började träna har det gått åt ganska mycket pengar nog. Jag vill gärna ha kvalité' men är ju inte beredda att sätta allt för mycket heller. Det ger en extra kick om man har snygga träningskläder som är bekväma.

Lyssnar du på musik under träningspasset?

Ibland, den senaste tiden har jag haft min träningskompis med mig och då behövs ingen musik.

Bästa träningslåten?

Den låten jag lyssnar på 24/7 nu just är Faded - Alan Walker så den skulle vara bäst för mig just nu. Johnny G - badpojken (the guidetti song), Tungevaag & Raaban- Parade, sen som jag också någon gång tidigare nämnt så lyssnar jag på allt från Sabaton till Susan Boyle.

Brukar du selfies i gymmet?

Nej, har aldrig med mig telefon in i gymmet. Det har hänt att jag tagit ett foto nångång i omklädningsrummet. 

Vad är ditt bästa träningstips till andra?

UTMANA DIG SJÄLV! Den bästa känslan jag upplever på gymmet är om jag gör en övning och tror att jag ska dö, så pinar jag mig att göra typ 10 till eller 1 minut längre. Känslan efteråt är skön. Våga ta ut dig så att svetten rinner, benen skakar och du tror du ska dö, du dör absolut inte, däremot går du från gymmet med en voittaja feelis. Det är ditt huvud som oftast sätter stop, utmana knoppen så får du drömkroppen! 

SÄTT UPP TYDLIGA MÅL MED DIN TRÄNING! Ibland tränar jag för att bli slankare, då sätter jag upp träning ut efter det. Ibland vill jag få bättre kondition, då satsar jag på det. Ibland vill slå personliga rekord och bli starkare i musklerna, då satsar jag på det. 

Vad är din inspiration på gymmet?

Jag själv, jag brukar titta ner på min mage och fortsätta framåt. Jag brukar se och tänka på andra som har lyckats gå ner i vikt, jag har ofta personerna i biggest loser som inspiration. Kan en 200 kg person gå ner i vikt, hitta inspiration, stiga upp tidigt på morgonen, träna skiten ur sig, äta rätt osv, så då kan jag. 

Vad är det bästa med att träna?

Att jag gör en investering i sig själv, jag mår bättre både psykiskt och fysiskt av träningen. 

Ups, försov mig visst lite

Jag hade i går bestämt med Jannike att klockan 08:00 i dag så far vi på ett spinning pass. Jag vaknade med ett ryck i morse 07:55!!! Vilken tur att vi bor nära gymmet, för om jag inte har helt fel var jag på cykeln 08:02! Fick minst sagt en omtumlande morgon, men känslan nu efteråt är så skön, nästan för skön för jag sku gärna lägga mig ett tag och ta en tupplur. 

Vi har ingen skola idag, i stället står självstudier på programmet och jag borde fixa klar en uppgift. Kvällens program består av 5-års kalas i Esbo. 

Ha en skön fredag!

Källa: http://cache.lovethispic.com/uploaded_images/167969-Thank-God-It-s-Friday.jpg

Tröskeln att våga markera i klassen

Jag ska berätta för er något, jag markerade i klassen igår. Jag markerade och svarade en så lång mening som "brandman". Och jag kände mig lite stolt, så stolt att jag fortfarande kommer ihåg det idag. 

En last som jag har dragit på i alla min skolår, är det att jag inte vågar markera. Jag vågar helt enkelt inte räcka upp handen och säga något, det krävs otroligt mycket mod, så mycket mod från mig att jag hellre håller det inne. Jag vet inte exakt vad jag är rädd för? Jag vet att det hänger ihop med mitt självförtroende, rädslan för att misslyckas, rädslan för uppmärksamhet, rädslan för mina egna tankar om jag svara fel. Jag tycker inte om att vara i fokus, jag tycker inte om att vara i centrum, åtminstone inte bland okände människor. 

Jag har tampats med det här sedan lågstadiet. Jag vill inte markera för det betyder att alla blickar vänds mot mig, tänk om jag svarar fel och folk börjar skratta, tänk om jag skämmer ut mig, tänk om någon filmar och publicerar på youtube "the most stupid girl" osv osv. Alla sådana tankar fyller mitt huvud samtidigt som pulsen och kroppstemperaturen stiger. Ja, jag vet att det är sant som alla säger, "det är inte hela världen, fast man svarar fel". Men jag vågar ändå inte, nu har ju detta varit en så stor del av mig också, så tröskeln verkar bara bli högre och högre. 

Sen när tillfället går över, är jag förbannad på mig själv varför jag inte markerade när jag kunde svaret. Detta har kostat mig många vitsord, tryckt ner min självkänsla, hindrat mig från att delta i diskussioner och komma närmare mina klasskompisar. 

Hur jag än gör så blir jag förbannad på mig själv, men jag är mer rädd för de potentiella tankarna som skulle uppstå om jag svarade fel, så jag vågar inte. Men däremot, om jag tar modet och markerar och svarar rätt, blir jag stolt över mig själv. Då funderar jag varför jag inte alltid markerar, sak samma fast jag svarar fel, man måste ju våga osv. Men sitter oftast tyst för det är "säkrare".

Det här blev ett konstigt inlägg, hoppas någon förstår. Min point är att jag har otroligt svårt att våga markera i klassrummet, jag är livrädd för att misslyckas, trots att jag misslyckas även när jag inte markerar fast jag vet svaret, jag är rädd för uppmärksamheten och skammen som kunde uppstå om jag skulle svara fel, "tror int att du kan na int" snurrar i mitt huvud oavsett. Kände bara att jag ville skriva ner detta, kommentera gärna om någon känner igen sig. 

Morgonträning

Alarmet ringde i morse och tanken var då att jag skulle stiga upp, klä på mig träningskläderna och ta mig till gymmet för ett spinningpass... verkligheten var den att jag skrattade åt alarmet, snoozade och sov vidare.

Men jag orkade mig upp kort därefter, stängde alla persienner för att försäkra mig om att ingen ser mina graciösa rörelser. Satte på detta program och fick min morgonträning den vägen i stället. Nu ska jag dra till skolan, nyduschad och med glatt humör. 

Snöoväder och den nya idolen

Oj vad det har kommit mycket snö här! Vilket leder till snökaos för stadsborna. Jag har sagt detta tidigare och säger det igen, TACK OCH LOV ATT JAG BOR ENDAST NÅGRA METER FRÅN SKOLAN! Jag tänker på dom som är tvungna att resa flera kilometer varje dag, och en dag som denna består av förseningar i tidtabellerna, kallt och blött, trängsel i lokaltrafik, irritation och förseningar till lektioner. Sucka mitt hjärta.

För att pigga upp eran tisdag ska jag publicera bilder på min nya idol. Jag väljer ordet idol, för det känns som en ny tonårsidol, ni vet när man tror att kändisen älskar en tillbaka, när man tapetserar väggen med idolen osv. Är han inte snygg så säg? Jag pratar om Ragnar Lodbrok eller Travis Fimmel som han egentligen heter från serien Vikings.

https://s-media-cache-ak0.pinimg.com/564x/df/57/59/df575938cd295dd4fae2b0990723d408.jpg

https://media.apnarm.net.au/img/media/images/2015/02/13/9-2666347-scn020215vikings_fct768x576x77.0_ct620x465.jpg 

http://myfavoritewesterns.files.wordpress.com/2014/05/ragnar-2.jpg 

http://i1186.photobucket.com/albums/z372/shovelchop81/album%202/t
umblr_mm2sf6wWLJ1sn0cp3o1_500_zps6c2d5e78.jpg 

http://cdn3.whatculture.com/wp-content/uploads/2015/03/Travis-Fimmel-Vikings-600x300.jpg

Flämt, tungt att andas

Jag ska berätta för er att ventilationen i detta höghus är sönder, vilket betyder att inomhusluften i vår lägenhet är inte den bästa. Runt fönstren är det kondens och de immar åter på vissa ställen. Det är tungt att andas här inne och luften är så fuktig och tjock, så det är rent ut sagt äckligt här inne. I det här vädret vill man ju heller inte vädra, för det första är det så kallt och för det andra fryser det i karmarna, så man inte får stängt fönster och dörrar efteråt... det känns prima, jag hoppas de får det fixat snart, för i morgon får vi gäster. 

Dagen förövrigt har bestått av morgonpromenad, skoluppgifter, tråk och tråkigare, och ett spinningpass här på "kvällskvisten". Nu är jag nyduschad och är i princip redo för natten, för vi har ingenting att göra i denna sunkiga och fuktiga lägenheten, resten av kvällen.. kanske vi hittar en bra film att se. Något tips?

Första dan efter jullovet

Bloggen har inte direkt blivit prioriterad under jul. Har inte ens tänk på att skriva ett inlägg, alla andra har lyckats skriva ner om den fantastiska julen, nyåret och deras nyårslöften, så jag hoppade över det denna gång. Det får komma såhär i efterhand. När jag tänker tillbaka på julen, kommer jag ihåg julgodis-bak, häng med syster, sena kvällar och sena morgnar. Och även fast man flängde hit och dit för att hinna träffa alla, så var julen fridfull och skön. 

Mitt i julbaket

OCH SE VAD JAG FICK I JULKLAPP AV FRANK!

!!!!!

Denna app gav oss många skratt under julhelgen, jag bjuder på denna vackra video!

 Nyåret firades i Helsingfors, med trerätters-middag och trevligt sällskap i vår lilla lya. Nu är det 2016 och jag är så lycklig av att få vara på denna sida av året, när man har ljusare tider framför sig, vår och sommar, slutklämmen av studierna i Arcada och framför allt examinationen!

Jag måste ju också blogga om att Unglejonen vann guld i junior VM, eftersom jag är hockeyfan. Det var en lycka att få se på ungdomarnas spel (låter som jag sku va en 50 års tant) och jag var nära gråten när de vann guldet, för jag var så glad för deras skull. Tänk att vara så ung, vinna det bästa priset man kan vinna för att man gör något man vill och är bra på, de spelar nationalsången för en, hela Finland hejar på en och sist men inte minst självaste Presidenten ser guld-matchen och skakar hand med en. Fantastiskt! (smått avundsjuk)

Och när de firade här i min stad, var jag tvungen att trotsa kylan och bege mig in för att hylla ishockeyspelarna. Det var en rolig upplevelse, som jag tror jag kommer minnas länge. Det stora minuset var ju att det var så fruktansvärt kallt, vi kunde inte ens se hela "programmet " för vi höll på förfrysa fötterna.

FÖRE

EFTER