Det går bra nu

Nä alltså vilken oturs-dag! För de första så är min handledare på sjukledigt - igen.. väldigt tråkigt. För ser ni, int får man ha det för bra (med tanke på förra inlägget) alltjämt ska e vara naa. Typiskt, så typiskt!! 

Klockan 13 skulle jag vara i familjehuset Betania någonstans i Helsingfors. Jag använde mig av GPS men körde ju ändå såklart fel. Så jag irrade omkring först en bra stund på Helsingfors gator innan jag hittade den rätta gatan. Sedan var de dags att hitta parkering, körde runt runt, gjorde U-svängar, körde mot enkelriktat och så vidare. Sedan hittade jag en parkering, parkerade och skulle sedan betala parkeringsavgift -  men se då hade jag inga mynt med mig. Började söka efter en OTTO automat, hittade en låångt borta från min bil. Nå, jag fick uttagen en sedel, nu gällde det att få växlat den så jag gick in till ett Alepa. Kassörskan tyckte inte att jag fick växla pengar, så jag fick vända om, nappade tag i första bästa varan närmast kassan, på samma gång jag var på väg längst bak i kön (som slutade på andra sidan jorden) för att få lite växelpengar. 

Jag sprang tillbaka till parkeringsautomaten, matade i den några slantar och sprang tillbaka till bilen, i spurten såg jag en ledig parkeringsplats som var strax utanför familjehuset. Nämen jag flyttar bilen, tänkte jag. Varför? Varför gjorde jag det? 

När jag hade fått förflyttat bilen dit, så upptäckte jag att det var oförbjuden parkering och det var gula streck kring rutan. Jag svängde om och körde tillbaka till den gamla platsen, men se då är den upptagen. Så mitt parkeringssök fortsatte och klockan den tickade. Till sist hittade jag en plats några kvarter från familjehuset. Spurtade mot huset och höll första hjälp åt barn för föräldrarna. 

Puh, så var det över. Jag startade bilen och körde i väg MITT i rusningstrafiken. Jag hade kört en 20 minut när jag upptäcker att jag GLÖMT min väska i familjehuset Betania. Samma rambambula igen, sökande efter parkering, illegal körning och vållande till x antal trafikolyckor.