Torsdagen den sjuttonde

Kom just hem från ett zumbapass med Johanna. Vi har anmält oss till en Arbis kurs som började i september tror jag? Det är varje torsdag, och vi har lyckats pricka in 3 gånger.... jag har seriös arbetat varje torsdagkväll eller varit upptagen med något annat. Nåja, hur som helst det var roligt, och roligt att träffa Johanna!  Och som varje gång efter ett träningspass blir jag supertaggad. Jag ska börja träna 10 ggr/dag, börja på diet, skippa allt socker, få synligare muskler, gå ner 10kg denna månad osv.. som slutar med att jag sitter i soffan och äter riskaka, efter riskaka och slösurfar på nätet. Det är väl en ändå en viss charm och hälsosamt att känna igen sina egna beteendemönster och inte ta dem alltför seriöst. Det jag väntar på är att det nya gymmet i Larsmo ska öppna, då vill jag seriöst börja träna, träningen har helt prioriterats bort sedan Helsingfors.. och jag saknar det. 

Idag var jag & Frank till Kokkola en snabbis efter jobbet för att spana in vårt kommande kök. Vi har inte beställt det ännu, men har planer på att lägga in beställningen denna vecka (det säger vi varje vecka) och så kommer köket troligtvis innan jul! Så roligt. 

Denna vecka har jag även hunnit med en så kallad arbetsintervju och prövat på ett arbetspass. Spännande tider! 

En hel massa tänk

Jag känner att jag inte ventilerat lika mycket som jag brukar göra på bloggen. Jag vill gärna skriva av mig för det lättar på trycket så mycket, men jag har inte ägnat en tanke på att skriva. Jag vet inte var jag ska börja. Det har varit så så mycket för min hjärna det här med flytten från Helsingfors, arbetslösheten, köp av hus, flytt till hus, nya arbetsställen, nytt nytt nytt. Min hjärna och jag har inte kommit helt överens sen Helsingfors, jag har inte varit 100% jag. Tusentals tankar flyger omkring i hjärnan och jag har svårt att greppa en enda. Jag har inte landat riktigt, vet inte om jag innerst inne vill landa eller om det bara tar tid på sig. Mörka tankar har dykt upp/dyker upp i hjärnan, jag har gråtit mycket mera än vanligt, har svårt att koncentrera mig, svårt att känna någonting, svårt att koppla av men ändå känns det som att jag bara sitter i soffan dagarna i ändan. Att inte ha ett jobb att gå till är påfrestande, att försumma dagar utan att göra någonting, att bara gå omkring på dagarna utan någon mission gör att man mer eller mindre känner sig obehövlig, misslyckad och totalt värdelös. 

Jag vet också innerst inne att jag har det väldigt bra. Jag har fått mitt hus och min hund. Jag har fått vara frisk. Jag har fått inhopp så jag fått en slant. Jag har min familj och vänner närmare mig. Jag har min Gud som håller mig i sin hand. Jag vet att jag är lyckligt lottad. Men jag vet också att känslor är tillåtna, både glada känslor och ledsna känslor. Det är okej att känna, man kan inte trycka undan allt det är inte hälsosamt. Det har väl varit tyngst att brottas med dessa känslor. Att tillåta sig att känna men ändå inte gräva sig ner i känslorna. 

Hur som helst tanken med detta inlägg var att skriva hur bra jag trivs här i huset. Det blev en lite längre utläggning.. Jag trivs i det här huset för det är gammaldags, det finns en själ i huset, det finns potential att fixa det som jag vill, det är grundrenoverat så det behöver vi inte tänka på, det är fin färg på utsidan - det behöver vi inte tänka på, det är lagom stort. Det är just det här huset som jag har tänkt att mitt framtida hus kommer att vara, så klart alltid önskar man sig större och mera, man vill ju alltid ha lite till när man väl fått något. Stället är bra, det finns får häromkring, det finns en tupp som galar hos någon granne här, det finns hästar en bit bort, det finns hav att simma i alldeles nära. Jag känner mig så lycklig lottad att få bo här på landet. Det var det här jag önskade mig så otroligt mycket i Helsingfors. 

Tapeter

Jepp, här i soffan sitter jag medan Frank och svärfar fixar nytt tak i matsalen. Känner mig lat som bara sitter här, men det finns absolut inget jag kan göra för att hjälpa till. Har erbjudit mig, men dom ser ut att fixa det galant. Jag har lånat hem två tapetböcker från Cerafina i Jakobstad. Vi ska ha ny tapet i köket och i matsalen. Jag vill gärna behålla den gamla känslan i huset och vill ha lite gammaldags, romantiska och lantliga tapeter. En fin ljus blommig tapet har jag tänkt i huvudet, inte för skrikig som tar all uppmärksamhet utan en diskret vacker tapet. Jag hittade några fina exemplar.. men min man var inte riktigt på samma sida. Hans första ord var "du har ju bara plocka med blommiga tapeter, he ska absolut inte vara blommigt!" Men efter en stund sa han: "nå jag måst fundera på det". Bra med dagens teknik för man slipper på tapettillverkarens hemsida och "tapetsera" en väg, så ser man bättre hur det ser ut i verkligheten! Superbra. 

Nånting i den här stilen tänker jag. Lite dåligt ljus på bilderna
så de kommer inte fram i sitt rätta jag,
men det ger i alla fall en bild på i vilken stil jag tänker NU. Ni ska se att jag väljer en helt annan tapet i slutändan med min beslutsångest..

Sen till något helt annat. Jag har fått ett kontrakt på 50% på den avdelning som jag hoppat mycket in på nu, den avdelning som jag trivs jättebra på, ett kontrakt till Januari! Visserligen 50% men det betyder så mycket nu, jag kommer i alla fall att få en arbetslista att följa och få va på ett ställe som jag trivs. Sen vill jag också hoppas på att jag lättare får fortsätta på avdelningen. Är väldigt tacksam för detta! 

What's going on?

Det har hunnit bli 1 November och jag längtar till julen. Vad är det som händer?! Har inte haft den här känslan på många många år. Gissar att det är för att denna jul kommer vi förhoppningsvis få fira i vårt eget hus, skapa egna jultraditioner, ha vår första gran, vår första egna julmorgon. Åh vad mysigt!

Bort med väggen

Ligger som en strandad val i soffan, ursäkta en val full med litervis snor i huvudet så jag kikade med lite ångest in på bloggen, jag vet att det inte händer så mycket där. Jag vill blogga, ta fina bilder på våra renoveringsobjekt, före och efter bilder, skriva av mig om allting... men jag får aldrig till det mera. Har så många ursäkter på lager, men ids inte räkna upp alla här. Ser ändå på statistiken att några av er kikar in här, roligt. 

Köket är ju alltså prio ett i huset, och vi har kommit en bit på vägen. Det senaste vi har gjort är att ta bort en vägg mellan köket och matsalen, känns mycket mycket mer öppet! Ursäkta för dålig bildkvalite'. 

Farstun börjar bli klar

Hej från Huset! Här går det sakta framåt, farstun är nästan färdig och det betyder mycket att ha fått färdigt nånting åtminstone. Det känns som att allt är halvfärdigt och att det finns tusen saker att göra, men vi mårar åpå och int har vi bråttom nånstans precis. Men det stör mig måste jag medge, när man är en kontrollmänska som jag.. 

Denna sida av farstun börjar jag bli rätt nöjd med. Golvmattan passar riktigt bra, vilken tur att vi valde just denna. Andra sidan är hrm.. alltså full av verktyg, damm och skräp, så jag kände att den inte behövde komma med på bild. Förhoppningsvis blir den klar till helgen. 

PÅ övervåningen finns vårt sovrum. Passade på att ta en bild när solen lyser så fint in genom fönstret. Sovrummet ska vi inte göra så mycket åt, åtminstone inte nu. Nå blommor och dekorationer ska inhandlas åtminstone.  

Aramis förmedlar känslan just nu. Inte lätt att städa och ordna upp med en hundvalp kan jag meddela.

I kväll ska jag i jobb som extra personal i hela 3 timmar. Innan jag åker ska jag koka i hop laxsoppa innan Frank kommer hem. Jag har haft ganska många arbetsskiften nu på ett ställe var jag faktiskt trivs riktigt bra, så det är roligt att fara till jobbet. Skönt att känna så ibland. 

Köket

So this is the kitchen. Jag filmade av alla rum i huset och berättade vad vi skulle ändra på osv,  och tänkte publicera på bloggen, så skulle ni få se hur huset ser ut nu. Men, jag kunde inte ladda upp filmen, så dit for den ide'n. Vi var i kväll till Kokkola och hämtade nya golvmattan till farstun, den är så snygg så nu hoppas jag innerligt att den passar bra in i vår farstu. Men tillbaka till köket, ja hmm ni ser ju. Det är inte mycket förvaring för det första och sen är det inte min stil. Jag trivs inte alls i köket, jag vill ha mera skåp, mera romantiskt/lantligt men också praktiskt. Får se vad Kokkolaflickan har för ritning åt oss på fredag. 

Höga berg och djupa dalar

Oj jag sku ju uppdatera er med flytten, renoveringen och inredningen. Men jag hinner inte och har ingen motivation. Det känns som att vi inte ens har gjort någonting ännu. Vi saknar förvaring så nästan allt står i flyttlådor fortfarande. Kaos här inne och kaos i sinnet, minst sagt. Arbetar oregelbundet och på jobbfronten är allt oklart. Jätte glad för huset och alla nedförsbackar, väldigt otaggad och omotiverad för alla uppförsbackar. Men vad ska man, vi mårar åpå...

Idag var jag med Aramis till veterinären, han fick nån spruta när han är 3 månader. På fredag ska vi till Kokkola och planera ett nytt kök, för om det är något som absolut måste omändras så är det köket. Jag vill ha det i min egen stil och på mitt eget sätt. Jag ska ta mått och bilder på köket idag och jag ska försöka få in bilder till bloggen, stay tuned. 

I morgon börjar ett nytt kapitel

En natt kvar här i lägenheten, förhoppningsvis sista gången vi bor i lägenhet på länge. Har blivit så trött på att bo på hyra, att aldrig riktigt få fixa till det som man vill. I morgon äger vi ett hus och vi får flytta in, vi får nycklarna i hand och ett nytt kapitel börjar. Känns så spännande och jag är väldigt ivrig! Jag är ledig idag och ska försöka packa i hop det sista, städa det mesta i lägenheten, åka med ett flyttlass till Larsmo, ska ta en vända till Erkin Halli och köpa lite av allt, ni vet sånt man behöver till ett hus. 

The house

I går var jag till Neurologen, jag ville diskutera min medicin och hur man går till väga om jag skulle bli gravid. Jag fick ett väldigt tacksamt svar, min medicin är en svag medicin, den dos jag äter är väldigt liten, så OM jag skulle bli gravid kan jag fortsätta som vanligt utan att medicinen skulle skada barnet. Som hon sa också så är ett epilepsianfall skadligare för barnet än vad min medicin är. Svaret var så skönt att höra, jag har hört att det för många med epilepsi är tvungna att byta medicin för att hitta den rätta - vilket ökar risken för anfall osv. Nu är det inte så att jag planerar att bli gravid, men det känns bra att veta att om det skulle bli så, så behöver jag inte justera och börja trolla med min medicin. 

Fredag

Fredagen är här! Jag är ledig idag men jag har arbete till helgen. Bra så, men lite synd.. för min lillasyster ringde och sa att hon kommer till Finland (från Sverige) nu till helgen. Men jag har morgonskifte och slutar redan 2, så nog ska vi hinna hänga ihop. Ska bli så kul att presentera Aramis, haha! Jag ursäktar, jag måste faktiskt sluta prata om hunden. 

Nu ska jag fixa i hop middag tills Frank kommer hem och söka inspiration till hemmet. Ha en skön fredag!