Kasam - känsla av sammanhang

Jaa-aa hur ska jag ta mig tillbaka efter ett sådant här långt blogguppehåll. Ni tror säkert att det har hänt drastiska saker i mitt liv, och det har det faktiskt också. 

Nu mera är jag skolhälsovårdare sedan en månad tillbaka. Jag får äntligen jobba som hälsovårdare! Och jag kan säga er att jag trivs som fisken i vattnet. Att gå från treskifts jobb till dagsjobb är u-n-d-e-r-b-a-r-t. Dessutom är jag ledig fredagar, så har låång helg varje vecka. Behöver jag ens uttrycka min glädje? Ni förstår säkert att jag njuter av det till hundra.

Arbetserbjudandet kom som en blixt från ovan. Jag hade hunnit börja 78% på en avdelning på sjukhuset i Jakobstad, hann jobba 6-7 skift när denna möjlighet dök upp. Tack vare en mycket fin människa kunde vi göra det möjligt för mig att byta jobb utan någon större dramatik. Är väldigt väldigt tacksam över hur smidigt det gick. Lite dåliga känslor medblandade förstås, när man gått och lovat bort sig och sedan ändrar sig i all hast. Men ingen annan ska ju leva mitt liv för mig, så jag tog såklart chansen. 

Arbetet har börjat kaotiskt som vanligt, ni som känner mig vet att nya ställen, nya människor skrämmer mig och jag har svårt att slänga mig in i nya situationer. Med en släng av otur, oflyt, bitterhet, förvirring, och välsignelse är jag nu på rätt väg. Jag börjar känna mig säkrare och säkrare och jag gillar verkligen jobbet. Mitt vikariat är till maj, men jag hoppas hoppas att jag får fortsätta. 

Så var det på jobbfronten. Fatta att det här är mitt femte arbete sedan september! Ni kan förstå att mitt huvud har varit nära att sprängas ett flertal gånger... nya människor, nya kolleger, nytt nytt.. Ett mantra som florerat i mitt huvud denna period har varit KASAM - känsla av sammanhang. Det lärde vi oss i skolan, och jag förstår mycket väl ordens betydelse. Det är tufft att inte känna sammanhang till något, väldigt tufft. För mig har det varit tufft i alla fall. Nya arbetsuppgifter, nya kolleger, nya samarbetspartner hela tiden, jag hann inte komma in i något sammanhang överhuvudtaget. Jag är inte den som hoppar in i nya situationer och tar för mig. Jag är den som avvaktar situationen, närmar mig med små steg, analyserar och känner mig för innan jag tar min plats. Hoppas på mera KASAM i framtiden. 

Renoveringen då! Jamen köket är ju färdigt. I senaste inlägg läste jag att köket hade kommit till hallen... nu är alla skåp på plats och vi har boat oss flera veckor. Köket blev fint och vi tycker om det. Jag ska bjussa på några bilder snart. Nya renoveringsobjekt ligger bakom knuten. Ska försöka bättra mig gällande före och efter bilder, och uppdatera oftare hur renoveringen framskrider. Det var ju det jag ville blogga om minns jag, när vi väl köpte huset. 

Sådär ja, nu fick jag skrivit av mig. Min kompis var den som pushade på och ville ha ett inlägg, så här min vän varsågod! Nu ska jag se cirkus familj eller farmen innan jag somnar. I morgon är det dags för nya hälsogranskningar på skolorna. Roligt. Godnatt, ha det bra! 

Frågestund

Skulle vara roligt om ni hade något att fråga. Brukar inte vara så populärt det här med min frågestund, men fråga på bara anonymt eller icke anonymt om ni har några frågor. 

Köket kom.. till hallen!

Köket är forfarande i hallen och utspritt i vardagsrummet. Jag var väl lite väl naiv när jag trodde att köket skulle vara färdigt uppmonterat när jag kom hem den kvällen efter kvällsskifte. Först i morgon fredag blir det uppsatt av lite mera kunniga än jag och Frank. Jag jobbar i natt, så jag kommer hem lagom när köksmonteringen börjar.. blir inte mycket sömn då men vad gör väl det när jag får köket på plats. Månne jag inte får dricka morgonkaffe i nya köket. 

Jag och Aramis har gått genom denna labyrint varje gång vi ska ti köket, vardagsrummet eller till wc i två dagar... hohho. 

Idag kommer köket!

Köket kommer idag!! Och förståss jobbar jag kvällsskifte... köket kommer nångång på eftermiddagen och installeras i kväll antar jag av min man och kompanjoner. Jag är som tur ledig onsdag och jobbar nattskifte torsdag,så nog tror jag att vi får köket i ordning så snabbt som möjligt. Hoppas jag kan bjuda lillasyster på kaffe till helgen. ÄNTLIGEN säger jag bara, har fått nog av att äta ur papperstallrikar, diska i duschen, ta vatten ur wc-kranen och ha det allmänt stökigt i huset. Jag väntar faktiskt på att få städa upp det här huset ordentligt. 

Sen ett litet tips, fast det har varit mycket med köket har jag ändå unnat mig att se på en serie till kvällarna. Har ni inte sett Modern Family är det dags att ge den en chans, jag ser nu sjunde säsongen och den är SÅ bra! 

Köksrenovering hela veckan

Vilken vecka alltså. På tapeten har det stått köksrenovering och köksrivning. Frank har varit ledig hela veckan, och jag har jobbat endast måndag och lördag, så vi har spenderat tiden i köket. Rensat bort allt det gamla, rivit golv, rivit tak, höjt upp fönstren, sågat, hamrat och skruvat. Erkänner nog att Frank och hans familj gjort det mesta, jag har försökt hjälpa till det jag kunnat men jag är inte så värst insatt och teknisk på just detta. Köket kom inte denna vecka, så nästa vecka får vi nytt kök, jag hoppas att det kommer redan i morgon. Det har varit ett enda kaos med huset denna vecka, som ni förstår. Sågspån, byggdamm, plankor, skruvar, bergull jaa allt har täckt golven. Så det ska sannerligen bli skönt att få allt upp ordnat. 

Rivning av gamla köket

Motorsågsmannen redo att rensa gamla taket som btw var isolerat med mängder av mossa, sågspån, stenar, ja sånt man isolerade med för 100 år sedan. 

Tillfälligt kök... 

Köksmaskinerna kom mitt i allt bök, dom fick flytta in i vardagsrummet.

Gamla köksgolvet borttaget

Svärfar och Frank

Här syns gamla trägolvet samt Frank, svärfar och svåger.

Stackars hunden har stått ut med ljudet av maskiner, byggdamm och att inte få nästan all uppmärksamhet på dagarna. Han har inte sett värst nöjd ut på kvällarna måste jag säga.

Nu har vi nya golvet på plats, väggarna är slipade, spacklade och målade, halva taket är fast, så visst har det hänt grejer denna vecka fast det känns som att man stampat på samma ställe. Nu inväntar jag nästa vecka med spänning, ska bli så roligt med nytt kök!

Fjolårets populäraste inlägg

Tittar tillbaka på fjolårets blogginlägg. Det var ganska täta i början på året, men inläggens täthet minskades och minskades under året. Hittade lite statistik på årets populäraste inlägg. 

Blir smått galen under varje praktik Den omtalade praktikplatsen som jag redan nämnde i årsresumén, där jag inte helt kände mig uppskattad. Fick några kommentarer på inlägget också, som bekräftar att jag inte tyvärr är enda som fått ta emot sådan obefogad kritik. 

"Den tredje saken är jag är laestadian och troende. Tror ni inte att dom pratat skit om laestadianer också, just där vid matbordet var jag också satt och tog emot allt. Joo ne laestadiolaiset ovat niin kummalisia, hyi. Deras attityd mot troende är helt otroligt, har aldrig upplevt en sådan fientlighet mot troende på andra ställen. Handledaren till och med viskade åt mig och himlade med ögonen "Nästa patient, är troende, hon är väldigt speciell men dom brukar ju vara det". De hånar och håller troende lite konstiga, och måste poängterade det konstant. "

Jakobstad vs Helsingfors en jämförelse mellan de två olika städerna. Tycker själv det roligt att läsa jämförelser, och det tyckte även ni läsare. 

"När jag nu bott här i Jeppis snart en månad så tänkte jag lite på skoj reflektera lite om vad jag tycker skiljer Helsingfors och Jakobstad mest."

Åldringsvårdens helvete ett inlägg om det tuffaste med att arbeta inom åldringsvården. Är fortfarande inom sjukvården men arbetar numera inte endast med personer på åldernskant. 

"Att arbeta inom åldringsvården innebär mycket glädje, att ta emot livsråd, kunskap, att lära känna den äldre generationen och höra deras historier, och känna ömsesidig omhändertagande. Att se deras stora tacksamhet när man gör något så simpelt som att vattna deras blomma eller sätta på deras TV för de har glömd hur man gör.  Men det innebär också att säga farväl, att se en människa tvina bort, plågas av smärta, plågas av dödsångest och till sist tvätta deras kroppar rena, binda upp hakan, sluta ögonlocken och se dem rulla i väg på en bård inlindad i en svart påse. "

Första tisdagen på året

Nu har jag kastat ut julgranen och kan mycket väl avsluta julfirandet. Nu är det nytt år och det är länge till nästa jul. Nu har det blivit riktig vinter, det har kommit mycket snö vilket är till fördel för vår tomt.. vi har det så stökigt på vår tomt, massvis med byggmaterial, skräp osv som gör att det ser så fult ut.. men nu är allt undangömt i snön. Denna vecka har de lovat kallare väder också, vilken känns helt ok, roligt med ordentlig vinter. 

Jag jobbar en hel del denna vecka, väcktes i morse av ett samtal och jag bokade in mig på ett pass i morgon. I dag ska jag till kvällsskifte på det andra jobbet. Alltså, kvällsjobb.. det känns helt ok, men alltså tiden innan man åker till jobbet. Jag sitter fortfarande i pyjamas och klockan är snart halv elva och vet inte hur jag ska orka göra något, jag borde handla mat och fara i väg på en promenad, men orka, man blir så lat. 

Om vi har tur så kommer nya köket i slutet på nästa vecka, så framför oss har vi en hel del rivande och slängande. Men sen, oj vad jag väntat på ett nytt kök! Oj vad det kommer bli snyggt! 

Börja aldrig en förändring i morgon

Outtalade förväntningar, onödiga förväntningar, ouppnåeliga förväntningar. En tro på att gräset är grönare på andra sidan, trots att jag innerst inne vetat sanningen, har jag valt att inte tro på den. Trots att jag vet exakt vilka saker jag vill förändra, sviker jag mig själv varje gång genom att ge upp innan jag ens försökt. Hitta balansen mellan vill förbättra, måste förbättra och lära sig att acceptera har varit hårfin. För hårda krav, helt ouppnåeliga krav, helt omöjliga krav förväntar jag uppnå av mig själv. Handlös, oförmögen, orkeslös och uppgiven framför livets svåra stunder. En känsla av bortskämdhet, naivitet, otacksamhet har samtidigt sköljt över mig. En känsla av att vilken väg jag än tar, blir det fel. Hur jag än övertalat mig själv, analysat varje tanke, står jag kvar i samma båt. Denna höst har varit som en dimma, eller jag vet inte vad, det går inte att sätta ord på. När huvudet är nära att sprängas, när hela kroppen skriker "jag orkar inte", när varje stund av besvikelse trycker ner mig nästa år, vill jag om möjligt stå starkare. Jag bryts inte ner så lätt har jag lärt mig, jag har ännu inte gett upp, trots att jag varit livrädd denna höst att väggen ska komma emot. Börja aldrig en förändring i morgon är något jag står för. Det tar jag med mig inför inkommande år. 

Detta inlägg skulle handla om julen i vårt nya hus. Hur roligt det var med egen gran i huset. Jag tycker den är jättefin och önskar att den kunde stå där året runt. Om mina fina julgransbollar som jag & Frank köpte i Helsingfors. Om den fina tomten jag fick av mamma till julklapp. Om julmys och julfrid. Men det blev visst lite djupare. 

Årsresumé

Årsresumé av ett väldigt händelserikt år med massor av förändringar på gott och ont. Skönt att ändå kunna lämna året bakom mig med en bra känsla. December har varit en bra månad och nu blickar jag framåt mot nästa år. Jag minns hur jag i fjol väntade så mycket på att det skulle bli 2016. Att skolan skulle vara över och att jag skulle få min efterlängtade examen, och hela den biten. Jag hade haft en väldigt stressig skolperiod bakom mig, och ville mest av allt att skolan skulle vara över, men samtidigt bävade jag för att flytta från Helsingfors. 

Januari kom och som tur var det inte lika mycket skolstress, det kändes som att glaset var halv fullt och jag kunde se mållinjen. Jag började på med utvecklingsarbetet och skulle börja på min öppenvårdspraktik i den mindre populära stadsdelen av Helsingfors. Jag irrade ju omkring och tappade bort mig där också, om jag inte minns helt fel. Väldigt otroligt om jag inte skulle ha tappat bort mig. Och ja, vi firade ju att Finland vann guld i Junior ishockey VM också. Minns det var -32 grader när jag och Frank släpade oss i väg till stan för att fira.

Februari kom och jag fortsatte min praktik. Det var lite tufft med den praktiken, eftersom det kändes som att jag inte var särskilt populär i och med att jag var kristen, laestadian, finlandssvensk, gift som ung och från Österbotten. Det var tydligen något man såg ner på och pratade helt öppet om i kafferummet, trots att jag satt där. I februari började vi också aktivt söka hund. Det var i detta skede jag också började höra mig omkring 
om hälsovårdararbeten i Jeppis 
(som ännu inte gett något resultat). 

Mars kom och våren närmade sig. I mars hade jag skolhälsovårdpraktik, en praktik jag minns med glädje. Jag & Frank var och hälsade på hunduppfödaren i Tusby, som vi innerligt trodde skulle ge oss en valp. Ack så fel vi hade. Hon hade halvt lovat oss en valp enligt mig, men snuvade oss på konfekten. 




April kom och nu var det vår. Skolan 
var snart slut och det var dags för 
den allra sista praktiken! Även en 
praktik jag minns med glädje. Utvecklingsarbetet var färdigt och jag presenterade det. 
Glädjen att ha både examensarbetet 
och utvecklingsarbetet bakom sig!! 
April var en segermånad. 
Att jag klarat av alla praktiker 
är jag fortfarande stolt över. 

Maj kom och slutet på studietiden i Arcada var ett faktum. Jag fick hämta ut mitt betyg och allt var liksom finito. Kändes så overkligt, kunde det faktiskt vara sant? Jag minns hur stolt jag kände mig. Våren/sommaren kom till Arabiastranden, det blommade och var så vackert. Jag sög in allt det sista från Arabiastranden. Jag blir gråtmild och rörd rörd när jag skriver detta. Jag har ännu inte sagt mitt sista hejdå till Arabiastranden. Jag minns vi träffades ofta med "Hesagänget" typ varje söndag var det någon som bjöd på kaffe. Härliga härliga minnen från Maj har jag. Tror det var bästa månaden på året! 

Juni kom, när jag tittar tillbaka på bilder från Juni känns det som att det var i går. Jag sommarjobbade 100% så mycket av min tid gick åt till det. Jag & Frank var på en liten trip till Kimitoöarna. Det som Juni framförallt innebar var examensceremoni, vi firade att studierna var färdiga och tog farväl av klasskompisarna och skolan. (snyft igen) VAH?! Gifte sig Carolin & Gustav sig i Juni?! Tydligen när jag ser tillbaka på bilderna... Ja, Juni var också en väldigt fin månad. Jag minns jag och Frank tog ut det sista ur Helsingfors på många olika sätt. Det vi ville se, var vi och se, det vi ville göra det gjorde vi. 

Juli kom och även den månaden bjöd 
på bröllop. Min kompis Anna gifte sig, minns det var en fin fest men jag
 minns även att det var en väldigt 
kort och intensiv visit till Jeppis. Sen 
var det också dags för den stora flytten. 
Vi flyttade från Helsingfors...nu snyftar 
jag inte längre nu rinner det tårar 
kan jag säga. Åh.. Det var en väldigt vacker sommar i Helsingfors. 
Det var en väldigt vacker 
tid i Helsingfors.

Augusti kom, vi var numera Jeppisbor, både skrämmande och helt "vanligt". 
Vi hittade snabbt en lägenhet, som 
var helt ok och till ett rimligt pris 
men drömmen om ett eget hus var 
väldigt stark. Även drömmen om 
en hund gick i kras när vi fick ett 
nej från hunduppfödaren. Vi var på 
en UNDERBAR roadtrip till Norge 
som jag sent kommer glömma. Augustimånad bjöd även på bröllop, 
min klasskompis Fridas bröllop som
 firades i Sibbo. 








September kom med storm! Förändringens månad. Vi fick vår efterlängtade franskis, 
vår egen Aramis. Vi hittade ett HUS! 
Vi köpte huset och flyttade in i huset. 
Många glädjeämnen bakades in i 
September men även orosmoment.. arbetslösheten, känsla av misslyckande, hjälplöshet, saknad och förvirring. 
En månad med många känslor. 







Oktober kom, det var renovering på gång, stökigt och roligt med ett eget hus. Vi funderade på vad vi skulle laga om osv. 
Det var höstmys ute på gården, lövkrattning och allt sånt som hör ett hus till. Jag hade inhopp på sjukhuset och arbetslivets 
framtid var ännu osäker. All den här osäkerheten borrade in sig rejält i mig. 
Ett hus med huslån och ingen säker 
inkomst - hjälp! Usch har så blandade 
känslor från Oktober. En känslomässig 
berg och dalbana. 

November kom, arbetslivet blev lite lättare jag fick 50% på en avdelning, en väldigt trevlig avdelning. Skulle jag inte fått det vet jag seriöst inte var jag skulle stå idag.. Jag gick även inhopp på ett annat ställe. Vi fortsatte på huset, vi planerade kök och beställde nytt kök. En mörk månad, men det ljusnade. Blandade känslor även här. 

December är här och månaden känns mer rofylld än resten av hösten, tacka vet jag Gud. Julen firade vi på en vanlig tisdag från min familjs sida. Den riktiga julen firades i arbetets tecken.. men som tur hann jag med ett god julmiddag innan kvällsskiftet. 






Det nya året kommer föra med sig utmaningar, den första utmaningen kommer redan i mitten på Januari. Jag byter avdelningen och arbetsuppgifter ännu en gång, men jag ser framemot det och hoppas på det bästa. Renovering och nya lösningar på huset kommer troligtvis att göras, även det ser jag framemot. Jag ser framemot sommaren, med egen trädgård och eget jordgubbsland. Mycket att se framemot men även mycket att oroa sig för. Skönt att inte behöva ha lösningar på allt, jag har min tro som varit oerhört viktig för mig denna höst, min tro säger mig att jag får lägga min framtid i Guds händer. 

December

Tjolahej! Jag lever trots att det är tyst här på bloggen. Tänker idag berätta att vi har bestämt oss för en kökstapet! Vi har också fått beställt köket, så om ungefär en månad får vi ÄNTLIGEN ett nytt kök. Det här har man ju drömt om hur länge som helst, att få planera ett drömkök och faktiskt förverkliga drömmen! 

Kökstapeten är en Boråstapet från kollektionen A vintage Book. Väldigt svårt att fotografera den och få en korrekt bild, nu är den missvisande men ni ser mönstret. Den har en ljusgrå/ljusblå botten med vita mönster på, visst fin? Jag var i dag och beställde tapeten från Cerafina, den borde komma om en och en halv vecka. 

 Förövrigt rullar livet på. Vi var en sväng till Helsingfors förra helgen, SÅ roligt, efterlängtat, sentimentalt och ja, alla känslor. Det går inte att sätta ord på hur mycket jag tyckte om Helsingforstiden. Helsingfors kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta. 
Denna helg har bestått mest av jobb men även en trevlig tjejkväll.  

Random bilder från ett vackert Kackur.