Preggofacinerad

Ska fatta mig kort och inte välla ut allt gnäll här, för jag är på dåligt humör och otroligt lame nu just.

I går såg jag färdigt serien Min mage och jag på svt. Alltså så sjukt intressant program. Man fick alltså följa med 5 personers graviditetsresa. Rekommenderar serien verkligen till dom som är lika preggofacinerade som jag!

För två år sedan, alltså 2017 så hade jag just publicerat en blogginlägg på att jag var gravid, jag gick ut med nyheten så att säga. Ungefär den här tiden för två år sedan hade jag också varit till Sverige och då köpt barnvagn, var kring vecka 20 då, roligt att se tillbaka, sjukt vad tiden går! Kan sakna den tiden så otroligt mycket, jag trivdes verkligen som gravid, en underbart spännande tid! 

Utkast från min dagbok


27 Oktober 2017
18+0

Tog bild av magen just och den såg stor ut! Det syns nog tydligt att jag är gravid nu. Trivs ännu bra som gravid. Sa åt skolornas rektorer och annan personal denna vecka. Sa även åt skolhälsovårdarna som var på plats när vi hade diskussionsmöte. I måndags la jag ut på instagram också och skrev ett blogginlägg. Var till Luleå i helgen och köpte en vagn!!! Hittade på blocket Emmaljunga super viking en sån jag ville ha, betalade 394€ för chassi och liggdel. Fynd! Är nöjd med den, grå och fin! Nu är det bara 2 veckor kvar till nästa ultra, hoppas vi får se kön. 
Tacksam att jag mått bra och 
inget missfall. Tack Gud! Ber att allt ska gå bra. 

28 Oktober 2017 
18+1

Har känd mycket rörelser idag och i går kväll. Det måste vara du för sånt här har jag aldrig känt i magen. He känns som ganska hårda sparkar ibland. Väldigt mysigt! Är lite nojig ifall jag inbillar mig, men nä, he måst vara rörelser jag känner. Roligt!

En helg i Luleå

Har en snorig unge för tillfället, vilket har resulterat i en hel del gnäll, en hel del sitta-i-mammas-famn, en hel del skärmtid och en hel del snorande.. han blir så ynklig när han är förkyld och sover mycket sämre.. men så här är det ställt nu, hoppas förkylningen ger med sig snabbt.

Vi var i alla fall till Luleå i helgen och hälsa på Carolin. Jag hängde spontant med dit med mamma och pappa. En rolig helg blev det, alltid lika mysigt att vara i Sverige kan jag tycka. Det var även stora loppiset i Arcushallen, fyndade nästan ingenting, det var alltför mycket folk för mitt psyke, så jag orkade inte ens titta så noggrant på vad som såldes, en och en annan leksak kom jag hem med. 

Nu är Frank och nattar Liam, så jag ska passa på att se senaste avsnittet av Vår tid är nu. 

Måndagens

Slår mig ner i fåtöljen med en kaffe och en av "Liams" muffins. Jag bakade en hälsosam variant av banan och blåbärsmuffins åt honom i fredags, muffins som han kan ha som mellanmål. Grejen är bara den att han knappt har ätit några för det är jag som snart smygätit upp alla. 

I dag är det måndag och det har kommit nya avsnitt av Min mage och jag på arenan, som jag ska se innan jag ska dra i väg på ett jobbskifte. 

Nee va?! När jag just googlade min mage och jag, så märker jag att alla avsnitt redan finns på svt play! Så nu ska jag streama så många avsnitt jag hinner innan Liam vaknar och jag ska i väg till jobbet. Hejdå! 

Alltså

Noterade när jag gick snabbt igenom mina blogginlägg att många inlägg börjar med ordet Alltså. Men alltså, jaa-a det är ju ett ganska bra ord att börja med. Tänkte börja med det också idag. Alltså när jag får en sjukt bra låt på hjärnan så går den på repeat och jag blir manisk och jag bara måste lyssna på den. Nu just är det Lewis Capaldi - someone you loved. Alltså, såå fin!

Ska avslöja en sak om mig, aningen genant men here we go. Jag tror inte jag kan lyssna på en bra sång utan att lära mig texten utantill, och här kommer det genanta, jag kan inte heller lyssna på en bra låt utan att knappra in karaokeversion på youtube och sjunga med. Känner sån befrielse när jag är ensam hemma och får ha fram en karaoke version och sjunga med för fullt och försöka göra det till min egen version. Ibland har jag till och med filmat och spelat in. HAHA! Alltså kom och vejv..

Nu till en annan sak som gör mig fullständigt lyrisk och upphetsad/uppspelt. Det är ju graviditeter. Den enskilt mest intressanta intresset i mitt liv. Blir inte så tagen av någonting annat än när någon pratar om sin graviditet, filmer om graviditet, forskning om graviditet, graviditetens skeden, alltså det fullkomligt slukar mitt intresse och förstår inte hur många andra inte verkar lika maniskt intresserad som jag? En orsak till att jag pratar om det just nu är för att jag börjat se en serie på Arenan som heter Min mage och jag. O-t-r-o-l-i-g-t intressant, man får följa med liksom på hela resan, höra deras tankar och funderingar. Rekommenderas varmt! 

https://arenan.yle.fi/1-50103471

Det är så STORT att vara gravid, det är ju livets mirakel det är helt fascinerande, och hur alla upplever det olika dessutom. Jag skulle kunna sitta hur länge som helst och lyssna på allas upplevelser från att de plussat till förlossningen. Så om du vill berätta för någon om din graviditet, du vet vem du kan kontakta! Och tänkt att jag själv har fått uppleva det också, helt fantastiskt! Jag har en dröm på hyllan och det är att någongång få jobba som doula, tänk vad roligt det skulle vara! 

Dagens projekt

Ja alltså om det är ett projekt att vara med Liam på café så vet jag inte riktigt vad vi ska kalla dagens kyrkbesök till! Vad kommer över projekt? Ska googla. Synonymer till projekt är förslag, plan, uppslag, upplägg, utkast, idé; större arbete, avgränsat arbete. Alla de orden får stå kvar. 

Alltså vi var då till kyrkan, det började helt bra, han satt stilla och iakttog andra mänskor och målningarna på väggen, men efter halva tiden så blev det jättetråkigt att bara vara stilla i mammas famn och att inte få gå i väg eller slå tutten i farbrorn framför... så till sist blev jag föräldern som tog fram telefonen efter att ha mutat med majskrokar, Alfonsbok, Bolibompabok och Nicke nyfikenbok. Orkar inte med en vrålande unge bland folkmassor och speciellt inte på en plats var det är tyst och ska få vara tyst. Jag fick ju tyst på honom (eller telefonen fick tyst på honom) och hann själv lyssna till predikan också, så jag måst ändå säga vi avslutade det relativt bra. 

Jag behöver ju inte ta med Liam till kyrkan, han kan ju stanna hemma men ändå så säger ju självaste Jesus ändå att "låt barnen komma till mig". Så det kör jag på. 

Nu håller makaronilådan på att gräddas i ugnen och ska se ett avsnitt Friends under tiden. Ha en skön söndag! 

Gullig ändå

Höstmarknad

Alltså vilket grått och kyligt väder det har varit igår och idag. Kom just hem från stan, jag och Liam gick ett varv på höstmarknaden, var på café och avslutade hos min mommo. 

Sitter nu i fåtöljen och är lite småfrusen, tror jag spenderar resten av dagen inomhus, Frank jobbar ändå i helg. 
Höstmarknaden var ju en stor besvikelse, lite folk, få saker att titta på och tja jag vet inte det kändes lite deppigt. Vi gick på café men med en vilding till barn så blir det ju inte alltid riktigt så mysigt som man kanske vill tro, utan det blir mest ett projekt, men hur som helst var det nog värt ett besök. Sen avslutade vi som sagt hos min mommo som bor i stan. 

Min mommo bor i en lägenhet och jag kom fram till en sak som är väldigt irriterande! Alltså att vara hemma hos andra med sitt barn, människor som inte har barnanpassat hem, med det menar jag små prylar överallt, fina kristaller, porslinsfigurer, blommor, fina broderitavlor osv. Min mommo har ju verkligen ett riktigt mommohem, väldigt mysigt tycker jag, fina små krimskrams överallt, fotografier på barn, barnbarn och barnbarnsbarn och ett väldigt hemtrevligt hem. Men när man är där med Liam så kan man inte slappna av en sekund, man måste hela tiden se till så att han inte slänger något i golvet, söndrar saker och drar ner saker, det blir så tungt så man nästan drar sig för att fara dit. Det är lika med fammo och faffas hem. Huhhu, jag vet ju att folk inte kan uppnå mina krav på barnanpassat hem men skämtåsido det skulle vara så skönt att umgås i en tom lagerlokal men massor av yta att släppa ut ungen på. 

Första snön

Vaknade till snöfall idag, den första snön. Vi steg upp och mornade oss här inne en stund innan vi klädde på oss och gick ut. Lite krispigt i luften och snö på marken, mysigt faktiskt. Passade på att ta fram kameran och fota lite.

 

 

Oktoberlista

Första tanken under månadens första morgon:

Oj, det minns jag inte. Antagligen något i stil med "oj är det redan oktober".

Jag ska jobba med:

Ska börja hoppa in på ett ställe Jeppis. Känns spännande och roligt. 

Jag ska skriva:

Kanske fler blogginlägg? 

Maträtt jag är sugen på att testa:

Maträtt och maträtt, men tiramisu skulle jag vilja laga. Jag och Frank pratade om det i helgen, ingen av oss har smakat Tiramisu vad vi minns. 

Den här boken ska jag läsa:

Läste ut Jojo Moyes - livet efter dig i dag. Jag är på jakt efter Fredrik Backmans - Björnstad, har kollat på loppis länge nu men har inte hittat den. Det var även lång kö när jag sist kollade i biblioteket. Så tills dess tror jag det blir Käre Ledare, min flykt från Nordkorea av Jing Jin-Sung som jag fick låna av Andreas, min bror. 

Jag har mest lagt tid på detta som nu äntligen förverkligas:

Tror vardagsrumsrenovering faller under denna kategori. Äntligen har ett mysigt allrum förverkligats. Men ännu är det ju inte hundra procent färdigt. 

En målsättning som är möjlig att nå:

Fullfölja mitt träningsprogram jag startade i går.

Jag är mest kluven till:

Kanske jobbsituationen. Hur mycket ska jag jobba, hur mycket finns jobb finns det, borde jag söka någon annat också.

Det här ger mig energi just nu:

Höstens fina färger som ännu finns kvar innan allt blir kalt och grått. 

Det här ser jag mest fram emot:

Att börja jobba. Att fortsätta renoveringen, eller ser mest framemot när renoveringen är klar. 

Hittade gamla höstbilder i bloggarkivet som jag smiter in i detta inlägg. 

Förra veckans

Förra veckan bjöd på lite dramatik i vardagen. I onsdags efter morgonmålet när jag bänkade mig i soffan för att dricka morgonkaffet hördes plötsligt en kraftig smäll och huset skakade och alla lampor och tv:n slocknade. Blev smått chockad och tankarna började spinna, vad var det? Trodde först att det var enbil som krockade i vårt hus? Aningen absurd tanke, men det var det som slog mig, eftersom de hålls på med förbättrande av grusvägen utanför och lastbilar kör flitigt här förbi.

Steg upp och för att se vad som hade hänt och det som hade hänt var att grannens träd ramlat ner på vår tomt. Trädet hade ramlat rakt över elledningen till huset, trädtoppen hade rört i vår bil också men som tur kom det endast nån ytlig reva och en liten buckla. Så igår sprang det elgubbar och fixade tillbaka elen, så redan efter ett par timmar så var allt i sin ordning igen. Nu återstår bara att frakta bort trädet och hoppas på att grannen tar ner även de 8 andra tallarna som står hotfullt och vajar i vinden när det blåser hårt...

Sen var jag också i jobb i fredags!? Ja, på riktigt. Eller nästan på riktigt, jag var bara med på ett arbetsskift, ett inskolningsskift. Jag har tänkt börja hoppa in lite smått på kvällar och helgar. Det kändes riktigt bra och jag hoppas jag kommer in bra in i arbetet och i arbetsgemenskapen. Det har inte varit lätt för mig att komma fram till beslutet. Jag är en väldigt bekväm människa, jag trivs jättebra hemma och jag vill verkligen vara hemma med Liam. Det här är liksom vår tid nu, den här tiden kommer aldrig tillbaka, han är bara liten en gång, och jag kommer hinna jobba resten av livet. Jag är så nostalgisk (?) av mig och klamrar mig gärna fast i det som är och vill inte bryta mönster. Men vad man har man för val egentligen, förr eller senare hamnar man att byta mönster om man vill eller inte, för livet går vidare. Oj vad dramatisk jag låter. Men när jag väl har brutit ett mönster så inser jag alltid att det inte var hela världen, och att det kan faktiskt bli riktigt bra också, som med det ynka arbetspasset. Det gav mig massvis med energi och ser verkligen framemot att börja hoppa in mera. 

Sen till sist vill jag rekommendera en bok. Jag har blivit lite av en bokslukare på sista tiden. Jag kom över den här boken på loppis, den såg lite lässliten ut och titeln och författaren klingade lite bekant. Boken är från 2013 så den är ju verkligen inte ny men jag har inte kommit över den tidigare. 
Men alltså... den är så bra. Jag vill läsa sida efter sida, men samtidigt vill jag inte att den ska ta slut. Sällan böcker berör så starkt så att jag får tårar i ögonen, och denna lyckas flera gånger med det. Boken heter Livet efter dig (Me before you), skriven av Jojo Moyes.

Ju mer jag läser ur den, så känner jag igen mig flera gånger och flera saker känns bekant. Det har gjorts en film om boken och jag undrar om jag inte har sett den? Måst i alla fall se den (en gång till) men först ska jag läsa ut de sista sidorna.

bildkälla:https://www.nextory.se/bok/livet-efter-dig-jojo-moyes-9789187343742

bildkälla: https://is1-ssl.mzstatic.com/image/thumb/Video60/v4/37/8d/01/378d01d8-bfb3-4005-46da-0b7aaa98de14/pr_source.lsr/268x0w.png