söndag 14 augusti 2016

Jakobstad vs Helsingfors

När jag nu bott här i Jeppis snart en månad så tänkte jag lite på skoj reflektera lite om vad jag tycker skiljer Helsingfors och Jakobstad mest. 


  • I Jakobstad skulle jag bra kunna lämna bilen olåst om jag bara ska springa snabbt in till ställe, men fortfarande kunna ha uppsikt över bilen. I Helsingfors skulle jag aldrig ha vågat lämna någonting olåst inte ens fast jag skulle ha haft ögonen på föremålet hela tiden. 
  • Att se samma människa flera gånger är helt otroligt i Helsingfors, här är det ganska ofta att man sett samma människa flera gånger.
  • I Helsingfors fanns det massor av parker och alltid någon som satt där och picknickade. Här finns det inte just nå parker och aldrig att jag sku se någon sitta där.
  • I Jakobstad kan man räkna med att få svensk betjäning vart än man än far, och det bästa av allt på dialekt. I Helsingfors fick man i huvudsak aldrig svensk betjäning, och sällan att någon på samma ställe som en kunde svenska. Positivt med det var att man kunde sitta på allmän plats och prata dialekt utan att någon förstod vad man sa, här är det lite annat.
  • I Helsingfors när man handlade i Prisma så handlade man. Här tycker jag att folk stirrar på en, och själv tittar man sig runt för att man högst troligen kommer att träffa en bekant som man inte vill dissa. Prisma här verkar vara en samlingsplats
  • Folk här i Jakobstad är väldigt uppstädade och nästan alla har de nyaste trenderna, nya skor, ny höst jacka, den nyaste frisyren, den nyaste hårfärgen. I Helsingfors var det så blandat. Det jag försöker säga är att om jag gick in till stan i Helsingfors tänkte jag inte ens på vad jag hade för kläder, för jag var bara en i mängden. När jag här ska någonstans tänker jag lite extra för det är lättare att notera att alla andra verkar vara så uppstädade än vad jag är. 
  • I Helsingfors där det är så mycket människor var man verkligen anonym, en känsla som är fruktansvärt skön. Här är man verkligen inte anonym. Åker man till en frisör så känner hon ens mamma, åker man till en bilverkstad är det kompisens man som jobbar där, åker man och handlar är det gamla jobbarkompisar som arbetar där, åker man till en massör så vet man högst troligen vem det är. Tankar man bilen så högst troligen står en bekant på andra sidan tankstationen. Alla känner alla i princip. Världen är liten.
  • Är det soligt väder i Jakobstad flockas folket till sommarstugorna och ut mot havet verkar det som. I Helsingfors flockades folk till uteserveringar och parker. 
  • Jag tycker i och med att Jakobstad är så liten så kör många på samma spår. Kommer det en ny trend inom träning så dras många dit. Är det en debatt om vaccin så dras många man känner med dit. Är det ett nytt cafe' så lär man höra om det. Är det någon som sticker ut och avviker från en trend, lär man höra om det. I Helsingfors är det så mycket folk och så mycket åsikter och olikheter, så man har inte en chans att nysta upp något och till lika så dras man inte heller med för folket drar åt så många olika håll. 
  • Många unga vuxna i Jakobstad har eget hus, eget parhus, egen bil, egen familj, ett stadigvarande arbete, många års arbetserfarenhet osv. I Helsingfors är unga vuxna mitt uppe i karriärstigen, bor i lägenhet, reser mycket, studerar och har nästan aldrig arbetar mera än ett sommarjobb. Från en Jakobstadsbos synvinkel tror jag man tänker att Hesaborna är  "dagadrivare", lös och ledig, omogen, och inte tar livet riktigt allvarligt, väx upp liksom. Från en Hesabos synvinkel tror jag man tänker om Jakobstadsborna att VA?! 24 år och har barn!?! Hemska saker, så ung och har inte ens levt livet ännu. Varför så bråttom? 

Vad jag lärt mig

  • Finlandssvenskar är ganska stereotypiska som jag tänkte innan. Vissa är verkligen "pappa har två segelbåtar" min pappa är VD för blablabla, vår släkt äger blablabla, den där pubben är bara till för oss finlandssvenskar, jag har den här utbildningen och jag har det här i medelvitsord, jag har gått i gymnasie och skrev 50 L, vi har ett hus i Spaninen dit vi seglar varje höst osv. Vissa alltså, absolut inte alla. 
  • Att Jakobstad och Österbotten förknippas med vaccinmotståndare, man gifter sig och föder barn i tidig ålder, laestadianer, räv och minkfarmar, man har starka åsikter, kan inte värst bra finska, att det finns många dialekter, att det är väldigt väldigt lantligt. 
  • Att vår humor är mer sarkastisk och ironisk, och på bekostad på oss själva. Jag tycker att folk är mer allvarlig i Helsingfors, eller så har jag inte förstått deras humor och dom inte min humor. 
  • Att arbetsmoralen enligt mig är mycket bättre här än i Helsingfors. Enligt mig är man bättre på att arbeta, göra det man ska, ta ansvar och samarbeta. I Helsingfors har jag fått bilden att folk absolut inte gör något extra om man inte får något extra för det. 

2 kommentarer: