Åldringsvårdens helvete

Att i det här yrket se människor som är sjuka, så sjuka att deras personlighet försvinner, allt som de är och har varit tynas bort, allt det dom brinner för, ja den lågan släcks. All deras integritet, självbestämmande rätt, självförtroende, förmåga att ta hand om sig själv suddas ut. Jag har ingen aning om hur det känns, men jag kan ana bakom den äldres djupa tunga blick att det var det här, just det här de inte ville uppleva som gammal. Att jag som helt främmande för den här personen, jag som bara sett personen i dennes svagaste stund, i deras lidande, i deras hjälplöshet. Jag som inte har en aning om vem personen egentligen är, vad som är viktigaste i deras liv, vad dom brinner för, vad de önskar och vad de drömmer om. Jag står plötsligt framför den äldres tomma men ändå så djupa blick. Jag står där som en främling för den här personen och jag bestämmer plötsligt när den ska äta, när den ska dricka, när det är dags att duscha eller bli tvättad med iskalla tvättlappar, när det är dags ta hand om den personliga hygienen, när det är dags att vända från höger sida till vänster sida och när det är dags sova, ja, jag styr i princip personens liv.  

Kanske gör jag ett meningsfullt jobb, men ibland tvivlar jag på det. Jag känner mig mest elak och som personens fiende. Det känns som att jag inte räcker till,  vem är jag att bestämma, vad har jag för rätt att kila in mig i deras sista kapitel i livet, och kanske inte ser dem så som de vill bli sedda. Jag blir plötsligt en del av deras liv, vara sig de vill eller inte. Jag står plötsligt vid deras sida när de drar sina sista andetag. 

Att arbeta inom åldringsvården är kanske ett ärofyllt arbete, men just när man får den där blicken eller hör dem uttala orden "Jag orkar inte mer, jag vill inte, snälla ta mig härifrån, jag vill dö, jag vill bort från det här livet, det var inte så här jag hade tänkt mitt liv" känns det så hopplöst och meningslöst. Jag vill så gärna hjälpa, men hur? Jag försöker se dem men når min blick, når min hjälp ända fram till deras hjärta? 

Att arbeta inom åldringsvården innebär mycket glädje, att ta emot livsråd, kunskap, att lära känna den äldre generationen och höra deras historier, och känna ömsesidig omhändertagande. Att se deras stora tacksamhet när man gör något så simpelt som att vattna deras blomma eller sätta på deras TV för de har glömd hur man gör.  Men det innebär också att säga farväl, att se en människa tvina bort, plågas av smärta, plågas av dödsångest och till sist tvätta deras kroppar rena, binda upp hakan, sluta ögonlocken och se dem rulla i väg på en bård inlindad i en svart påse.  

Lär känna en del av mig

1) Mina morgonrutiner: 

Vaknar av väckarklockan. Går till toaletten och kissar. Går till köket, tar fram en djuptallrik, tar 1 dl havregryn och 2 dl vatten och en nypa salt, sätter in den i micron 2:20 minuter. Under tiden kokar jag kaffe. Tar fram grynost och bärsoppa - det plingar till i micron. Blandar grynosten i gröten och häller på soppa. Sätter i mig i soffan, sätter på godmorgon sverige (om det är en sån dag och sån tid) eller textnytt. Äter upp morgonmålet framför tv:n. Går till köket, dricker vatten och tar min medicin. Tar kaffet och telefonen och går tillbaka till soffan, surfar genom instagram, jodel och facebook. Borstar tänderna, borstar håret, sätter dödö, sminkar mig och sen klär jag på mig. En normal vardagsmorgon för mig. 

2. En rolig kväll: 

Då säger jag en riktigt rolig tjejkväll är nog nåt av det bästa som finns. När man samlat i hop massvis med choklad och annat gott. Pratar om allt mellan himmel och jord, skrattar, gråter, fjantar sig, kramar varandra osv. 

3. Det här stör mig: 

Folk som skriver på sociala medier eller slänger det rakt i ansiktet på en att dom har/ har haft eller någon i deras bekantskapskrets har Magafari = spysjuka. WHY?! Jag bryr mig inte, jag VILL INTE veta! Jag vill inte frivilligt veta av att du bär på en bacill och eventuellt har gett den till mig. Jag vill inte bli påmind om det äckligaste som finns, det som skapar den största ångesten i mig, snälla bevara mig. 

4. Vad hade jag på mig i dag? 

Idag har jag haft 4 omgångar på mig. Först nattpajto och shorts. Sen träningsshorts och träningstopp. Sen jeansshorts och en topp. Sen arbetsbyxor och arbets t-shirt. 

5. Det här saknar jag: 

Nu just mest av allt saknar jag vår skär och Franks skär, villalivet, fiske och bastu. Jag saknar ledighet.

6. Det här är jag dålig på: 

Att smalltalka, att ta första steget till att lära känna nya människor. Att säga till på skarpen och ryta till åt någon om de behandlar mig fel eller gör något som gör mig arg. Sen är jag ju väldigt dålig på att spela instrument! 

7. Det här är jag bra på: 

Att motivera mig själv. Att samarbeta med människor. Att laga mat. 

8. En sak jag ska göra innan jag fyller 30: 

Oj, den här var svår. Nå jag hoppas ju på att äga ett hus, och få inreda ett eget. 

9. Det här är jag beroende utav: 

Surskorpor med smör. Kaffe. Tuggummi. Deodorant. 

10. Den sport jag tränar/har tränat & åsikt: 

Jag tränar på gym, bygger upp mina muskler och min kondition. Jag tycker styrketräning är bra för kroppen, hållningen och konditionen. Jag har tränat innebandy när i lågstadiet/högstadiet ganska mycket. Då var det jätteroligt och jag kände mig bra på det. Nu är det inte lika roligt - antar det är för att prestationsnivån är aningen högre.

Back to work

Efter en välförtjänt ledighet var det dags för en arbetstur i kväll. En påfrestande sådan. Hoppas inte chefen läser detta, men jag orkar inte med negativiteten, passiviteten, oseriösheten och oprofessionaliteten på det där stället! Ska bli väldigt skönt att sluta om 4 veckor!! 

Nåja, då fick jag det sagt. Morgonen började bra i alla fall, vaknade kring 7 tiden till solsken. Var på backträning och uteträning med Jannike, svettigt men skönt. Sen har jag packat, städat ur vårt vitrinskåp och slängt en massa onödigt. Vi ska ju upp till ÖB igen nu på torsdag... sucka mitt hjärta med detta resande. Men det är en rolig sak som väntar, nämligen min kompis ska gifta sig på fredag. 

Nu ska jag kanske se ett avsnitt Orphan Black, började se serien i går men är inte helt övertygad ännu. Borde ge det några avsnitt ännu innan jag kan avgöra. Testade den för jag såg att den hade 5 av 5 stjärnor på netflix. Någon annan som ser/sett serien? 

källa: http://images.amcnetworks.com/bbcamerica.com/wp-content/uploads/2014/03/AA_orphanblack_thumbnail_s2_02_web.jpg

Midsommarhelgen

Denna midsommar jobbade jag midsommarafton och hade morgontur på midsommardagen. Så med andra ord inte så mycket midsommarfirande. Men vädret var heller inte så bra, så det tröstar lite grann. På midsommardagen var vädret dock bättre, jag hade bakat en kaka och gjort en sommarbål, bjöd hit vänner och vi avnjöt det på våran balkong. På kvällen for vi till Hernesaaren ranta, vackert väder och skön stämning. 

Idag har jag ledigt. Jag och Frank har varit till Högsåra som hör till Kimito öarna. Vi har hört bra om stället, speciellt farmors cafe´. Vi körde 200 km, tog färjan över till Högsåra och till cafeét och åt nåt av det godaste jag har ätit. Lax med nypotatis och en underbart god sås! Till efterrätt kaffe och morotskaka, mums! Vi kom hem för en stund sen, nu ska vi äta chips och se film. Att två dagars ledighet kan betyda så här mycket, och vara så här fruktansvärt skönt! 

Lediga torsdag

Idag har jag en ledig dag. Vaknade och bestämde mig för att ta en löprunda, det var riktigt skönt faktiskt. Sen morgonmål och lite torsdagsstädning. Så fruktansvärt skönt med en ledig dag, trots att jag önskar mig flera dagars ledighet men jag får vara nöjd med en. En annan tanke som jag vaknade med idag också var att idag ska jag till Ikea! Så jag ska strax äta lunch och sen köra i väg till Ikea.

I morgon är det midsommarafton, and I'm working of course. Sen jobbar jag också morgonskifte på lördag, yay! Nå, så är det att vara sommarvikarie. 

Ha en bra dag! 

Examens ceremoni

Lite bilder från examens ceremonin i går. Så nu är jag officiellt då sjukskötare och hälsovårdare. Känns som en seger. Jag har just skjutsat föräldrarna till tåget, och nu är det dags för mig att pallra mig till jobbet. 

It's the end of an era

År 2012 på sensommaren/hösten stövlade jag in i Arcada för att påbörja min fyra års utbildning. Lyckligt ovetande var jag över all stress, grupparbeten, praktiker, deadlines, kursvitsord, läkemedelsräkning, irriterande klasskamrater det skulle medföra. I morgon stövlar jag ut lyckligt vetande att det var värt det. I morgon är det dags för examens ceremonin! I morgon stövlar jag in för sista gången, tack och förlåt Arcada. Mina föräldrar kommer hit också, det ska bli roligt att visa dem skolan. Har ännu ingen klänning att ha men månne jag inte hittar något här i skåpet... 

Grattis till mig! 

Wedding bells

Var ju alltså till Jeppis förra helgen på min lillasysters och hennes mans bröllop. Dagen var perfekt och paret var så vackra, speciellt min syster. Det riktigt strålade om dem. 

Min fina frisyr. Första gången jag verkligen kände att jag har en fin frisyr på någons bröllop. Tycker den faktiskt är vackrare än den jag hade när jag själv gifte mig.. det är mycket som nu är vackrare än när jag gifte mig, men det kapitlet går vi inte in på nu.

Sju saker jag aldrig

Har sett att några andra bloggare har fyllt i en lista på sju saker de aldrig skulle göra. Tänkte göra en också.

1. Ta en orm som husdjur

2. Vara med i typ paradise hotel 

3. Tatuera ansiktet

4. Bli matematiklärare

5. Ta nakenbilder och publicera på internet

6. Dricka mig hejdlös berusad

7. Fara ensam på en utlandsresa (nog Norge och Sverige men ni  fattar) 

Måndag

Arbetslivet är i gång, ska jag vara helt ärlig så har jag rej lejdo. Jag hoppas lite att dehär veckorna ska gå snabbt på sommarjobbet, men till lika inte för det betyder ju att jag hoppas att sommaren går snabbt. Hoppas jag får en bättre känsla när jag arbetat ytterligare några skift, för nu känns allt lite obekvämt och konstlat. 

I helg hade jag jobb på lördagsmorgonen, efter jobbet stack vi till solviken och grillade korv och åt gott. Sen blev vi bjudna på rabarberpaj. På söndag var vi till Rush trampoliinipuisto och hoppade på studsmattor och lekte barn en timme. Riktigt roligt, men jag känner nog att kroppen har vridit och vänt sig lite onaturligt. 

Nu är det inte länge kvar tills min syster gifter sig. Börjar bli smått nervös?! Varför vet jag inte.. kanske det är normalt. På onsdag åker vi mot Jeppis för att fira bröllop!