I går var det alltså sista skoldagen.. helt ofattbart, det känns så konstigt, varken bra eller dåligt. Hur som helst så var det den sista, aldrig mer en lektion i Arcada.. man ska väl aldrig säga aldrig men.
Idag ska jag till mitt jobb, där jag arbetat två somrar tidigare och hoppat in här och där. Men det här året har jag inte hoppat in alls på grund av allt skolarbete och alla praktiker, jag har inte varit en ända pass sedan förra sommaren typ Juli. Så jag är helt nervös, fast jag känner stället och känner många i personalen så är jag helt skakis. Men månne det inte går bra, det är ju inte direkt farliga människor. Jag undrar om nervositeten kommer från att jag är färdig utbildad sjukskötare och hälsovårdare nu, jag sätter ganska mycket press på mig själv. Pressen och självkritiken borde jag nog få bort, det har många handledare påpekat under alla praktiker, och det har jag själv insett först nu på de sista praktikerna. Man kan och behöver inte kunna allt, ingen kan allt. Jag får försöka intala mig det att jag duger som jag är, och roffa åt mig all positiv kritik jag fått under praktikerna, det är onödigt att fokusera på det negativa och allt man inte kan, det stjäl ju fara fokus. Nu är ju inte mitt jobb heller på någon kirurgisk avdelning där jag ska hjärtoperera precis, utan det är ett åldringshem.. helt vanliga gamla människor. Relax Mikaela.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar