måndag 2 februari 2015

Rätt läge

Några ord om filmen Unbroken, sevärd men inte lika bra som jag hade förväntat mig, snygga skådespelare och lite skräckblandad förtjusning. 


Jag är en observerare ut i finger spetsen har jag märkt. Kommer jag in i ett rum, tittar jag mig runt som en detektiv och analyserar varje blick och varje rörelse. Nämen, jag uppmärksammar en massa saker som ingen annan märker, har jag märkt. Framför allt om jag jämför jag och Frank. Det kan också vara negativt har jag märkt, jag kan komma till ett ställe med en kompis för att prata - men det första jag måste göra är att "ha läget under kontroll", sen efter det kan jag tilldela uppmärksamheten till kompisen. Har under min tid i Helsingfors noterat och analyser en specifik grej, var man ska sitta om man vill sitta i fred i bussen, alltså på eget säte utan någon bredvid, med undantag för rusning i trafiken och människokaos. Det finns flera ställen var man garanterat får någon bredvid sig, som jag då såklart undviker, för jag är Finländare. Det är alla säten framför mittendörren, ibland undantagsvis för säten längst fram om det i samma veva kommer en äldre man eller dam. Det finns ett ställe, längre bak i bussen bredvid mitten dörren. Sitter man på första platsen bakom mittendörren - får man ingen bredvid sig! Men konstigt nog sätet bakom det, det drar till sig människor. Det har hänt 99% av gångerna jag har noterat och testat det. 


Jag kommer in i bussen, piipar kortet och smilar och säger hej till chauffören. Går till mitten av bussen, stiger upp för några trappor och väljer en plats - låt oss säga den första bakom mittendörren. Det kommer flera in och bänkarna fylls, men ingen sätter sig bredvid mig. Jag låtsas titta ut genom fönstret och verkar oberörd, men innerst inne är jag så upp i varv för att se om någon sätter sig bredvid mig. Bussen stannar vid följande stop, en dråsa människor kommer in. Då händer detta.. en kommer förbi mig och stannar upp lite och ser att det inte finns platser för han/hon dit längre bak men har redan gått förbi mig lite och kan inte vända om, så han/hon tar alltid sätet efter mig. Det är den platsen jag undviker.. det är den platsen jag oftast blir den påträngande, eftersom jag tar den för att jag inte kan vända om mera och för att jag inte ids gå längst bak i bussen och upptäcka att inga lediga platser finns, så att man hamnar gå snopen tilllbaka till sätet efter sätet efter mittendörren. Ibland händer det också att fast jag sitter på min "säkra plats", kommer det en iskall och våt människa som tränger sig på mig och "brekar ut se". Hmm, nä nu säger jag godnatt. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar