din charm gjorde mig knäsvag.
Jag minns den kvällen så väl,
när du och jag kom till ett vägskäl.
Du fråga försiktigt; "heter det du och jag, eller ska vi
börja kalla oss ett par?"
Jag svara försiktigt; "jag tror vi är ett par"
mitt hjärta tog ett skutt och tjöt en fanfar.
Sen den dagen har det varit vi två,
i vått och torrt har vi tvingats gå.
Jag vill aldrig släppa taget om dig,
för du betyder allt för mig.
Ända sen jag var en liten tjej,
har jag varit förälskad i dej.
Minns den dagen allting fick en start,
du kom i genom en dörr,
och på mitt hjärta satta fart.
Jag minns jag lyckligt tänkte "please God make him mine"
allt föll på plats och allt kändes fine.
Jag som blyg liten en,
fick du att lysa starkt som ett solsken.
Du snygga bensinluktande skoterkille,
fick gulliga förälskelsetankar,
fast du ej ville.
Du hade sagt att du på tjejer ville hålla vakt,
du ville vara singel,
men jag grep dig med makt.
Den känsla jag kände då,
den enorma lyckan jag ej tidigare hade kunnat nå.
Känslan sitter kvar i mig,
och jag kommer aldrig sluta älska dig.
Nu när fem år har gått,
sitter jag här och ler lite smått,
tackar Gud för allt jag fått.
Du är nu min man,
och hela min dröm har blivit sann.
Hoppas på många år till med dig,
önskar den lilla blyga tjejen inom mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar