Trött i skallen

Efter en skoldag från 8:30 till 18:00 så blir man ganska trött.. de två sista timmarna gick dessutom på knagglig engelska så det + en lång dag blev inte en bra kombination. Slängde mig på soffan när jag kom hem, såg lite friends, tvättade lite kläder, försökte mig på knäckebröds bak men ups lag visst 1/2 dl mer olja än vad det stod på receptet, så det rinner av brödet nästan. Sen har jag sett på en dokumentär om mobbning, tårarna rann och jag kände skam. Skam för att jag vet att fast man inte själv mobbar utan bara står och ser på, så är man nästan ännu värre. Och jag minns situationer i lågstadiet där jag kunde vara en som bara såg på när någon blev illa behandlad. Det är så fel och så elakt, tråkigt ja listan är lång på hur man kan trycka ner någon så fullständigt att personen i fråga inte längre vill leva. Alla är ju lika mycket värda, det är hemskt att en människa kan vara så elak. Elak fast man vet och minns stunder där man själv har blivit sårad av en blick, kommentar och utanförskap, hur ont det gör och liten man känner sig, så händer det sig att man många gånger förbiser vissa situationer och inte reagerar. Alla ska bli sedda för den man är, man är skapad till den man är för en orsak, man behöver inte bevisa något för att bli älskad, kärleken är villkorslös. Med dessa djupa reflektioner tror jag det är dags för mig att krya till kojs. Rekommenderar dokumentären Bully, finns på swefilmer.